painting by chagall

Gudars skymning säger jag bara. Ni har ingen aning om hur slut jag är just nu. Hela kroppen känns alldeles tom. Jag har hållit på att måla från halv fyra ungefär. Tills nu. Jag är död. Men väggarna är vita. Första lagret i alla fall. Det blir ett lager till imorgon. Så jag kommer att vara lika död då. Hjälpans Amalia. Som min Maria brukar säga. Eller okej, Daniels och min Maria. Jag kan dela. Tragiskt nog måste jag nog dela med fler än Daniel så bra som hon är. Men det är smällar man får ta. Hur som helst. Målandet. Det går framåt. Men nu ska jag inte måla något mer idag. Tack och lov. Resten av kvällen ska jag ägna åt att skriva krönika, spela gitarr och baka mummakakor. Eller jordnötskakor som är mumma. Adjöken.