onsdag 30 september 2009

oh, is that so?

Åh, jag vet inte det. Möjligtvis är det något liknande. Men man vet aldrig. Frostskador, eller köldskador. Välj själv. Är vad jag har nu. I händerna. Eller på händerna? Jag vet inte. Men det spelar ingen roll.

Jag vet inte riktigt vad jag gör idag. Jag har ingen tidsuppfattning och råkade ta kanelte istället för vanilj. Men ärligt talat, jag lever ju. Det spelar ingen roll. Rollen spelas av någon annan. Jag vet inte vem. Det är lite skrämmande, ovetskapen. Om allt. Känns det som. Jag undrar vad Doniphan, från Allt, skulle ha sagt om han var här. Något djupt, antar jag. Jag ska hem och fråga Martina, från Allt, sedan. Senare. Adjö.

tisdag 29 september 2009

Owl of today

Uggla
Djuren ugglor livnär sig på rov och tar ofta sitt byte med överrumpling. De flesta är aktiva i gryning, skymning och på natten. Vissa har örontofsar.

Magnus Uggla
Människan uggla föddes den 18 juni år 1994. Han är en svensk sångare, låtskrivare, revyartist och skådespelare. Magnus Ugglas första band hette JUSO.

"ana ugglor i mossen"
Uttrycket betyder att ana oråd. Det kommer från det danska uttrycket "der er ulve i mosen" som handlar om vargar. Men eftersom danskan är ett av världens fulaste språk är det inte så konstigt att vi svenskar trodde att de snackade om ugglor.

att uggla (verbet)
v. -de sitta uppe sent el. sitta ensam och tyst

still going on

Jag vet fortfarande inte vad som hände. Istället för ett blogguppehåll blev det tre inlägg under en dag. Men det gör ingenting, har jag ju sagt. Jag blev glad, jag hittade precis Emmas blogg. Hon hade skrivit dagens ord. Det tycker vi om. Det var längesedan jag skrev en "dagens". Det tycker vi inte om.

Åh, jag vet inte det. Tänk chica jetset-bohemer i sprakande maxiklänningar och tunikor, i 70-talets Marrakech.
Åh, jag vill skriva mera. Men det blir så mycket då. Nästan för mycket, och om det till och med kan bli för mycket av det goda. Då kan ni tro att det kan bli för mycket av mina tankar. Uppenbarligen för mycket av mig. Känner jag. Om jag var någon annan skulle jag inte kunna umgås med mig dygnet runt. Men eftersom situationen är som den är, möjligtvis ohållbar, så har jag inte så mycket att välja på.

Varför är det aldrig någon som använder styckeindelning. Det gör mig ledsen. Jag borde använda styckeindelning. Det är vackert och ger luft. Luft är bra, utan luft kan vi inte leva. Förstår du. Jag ska börja stycka mina texter. Jag tror att jag älskar det här inlägget. Adjö.

so little makes so much

Jag vet inte vad som hände med mitt blogguppehåll. Men det spelar ingen roll. Jag mår bra av att skriva och eftersom alla säger att jag ska "ta hand om mig" så är det nog skriva jag ska göra. Jag blir så glad av kommentarer, och jaa det blir fler höstbilder. Så fort min kamera har hittat hem. Eller så fort jag lånar systers. Jag har kurerat mig idag. Jag vet inte hur bra jag har lyckats. Det tjänar liksom ingenting till att veta en massa saker. Fota var det. Jag ska ut och fota. Adjö.

The world spins madly on - The Weepies

Woke up and wished that I was dead
With an aching in my head
I lay motionless in bed
I thought of you and where you'd gone
And let the world spin madly on

Everything that I said I'd do
Like make the world brand new
And take the time for you
I just got lost and slept right through the dawn
And the world spins madly on

I let the day go by
I always say goodbye
I watch the stars from my window sill
The whole world is moving and I'm standing still

Woke up and wished that I was dead
With an aching in my head
I lay motionless in bed
The night is here and the day is gone
And the world spins madly on

I thought of you and where you'd gone
And the world spins madly on.

söndag 27 september 2009

no title

Jag har ingenting att skriva om. För första gången i mitt liv förstår jag innebörden av att inte tänka på något. Förut sågs det som en omöjlighet. Nu är det ett krav för att överleva. Känns det som. Hur som haver, jag tar nog ett blogguppehåll på obestämd tid. Tror jag i alla fall. Ni märker väl. Adjö.

torsdag 24 september 2009

the art of not playing together

Lite bloggande de senaste dagarna. Jag vet. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, utan att egentligen mena det lika hemskt mycket. Jag har som bara inte kommit mig för att blogga, har inte haft tillgång till dator hela tiden och allt möjligt sånt där. Jag tänkte bara säga hej. Vi hörs väl imorgon. Jag har haft en musikalisk dag idag. Eller jaa, den har i alla fall innehållit musik. Adjö

onsdag 23 september 2009

i wanna dance with somebody

Vet ni vad. Utan frågetecken. Att det finns ett sjukt kul sätt att vika en tjugolapp. Så oj, Selma Lagerlöf är glad och oj, Selma Lagerlöf är ledsen. TACK DANIEL. Du gjorde min dag.

tisdag 22 september 2009

when there's nothing to do but waiting

Vet ni vad jag ägnar min tid åt? Jo, nästan all min tid, har jag kommit fram till, ägnar jag åt att vänta. Vänta på bussen, vänta på att väckarklockan ska ringa, vänta på att lektioner ska börja, vänta på mat, vänta på att tiden ska gå, vänta på olika TV program, vänta på solen, vänta på att få sova, vänta på människor, vänta på att få inspiration, vänta på att skolan ska ta slut, vänta på att få svar på frågor, vänta på Jonas, vänta på olika händelser och evenemang, vänta på bättre tider, vänta på allt. I princip. Jag har inte reflekterat över det förut. Men det är helt sjukt så mycket tid jag ägnar åt att vänta. Det är lite läskigt faktiskt. Usch och fy. Men jag kanske inte är så realistisk. Kanske måste jag se saker ur lite andra perspektiv, det brukar vara på det viset. Så förhoppningsvis behöver jag kanske inte gräva ner mig bara för att jag ägnar tid åt att vänta. Nejmen. Jag blir imponerad. Jag tänker positivt. Det ni, det är inte alltid det händer. Adjö.

when the angels cry

Idag har det regnat. Jättemycket. En riktig höstdag. Jag har köpt ett minneskort till mobilen och läst i synonymordlistor. Enligt Stora synonymordboken, version äldre, finns det nittiofem olika synonymer till ordet "fin". Mina favoritsynonymer till ordet "melankoli" är grubblerier, tröstlöshet och vemod. Jag tycker om synonymer. Tack för kommentaren stockholmspojke. Nu har du väl avklarat din månadsliga läsning. Jag tycker om min radio. Den är har något antikt över sig. Adjö.

måndag 21 september 2009

pictures of time





Innan jag ger mig av tänkte jag bara ge lite smakprov på hösten. Jag tycker om dem. Hoppas att de kan glädja någon. Adjö.

with everyting new

Idag har jag införskaffat mig en ny mobil. Det var väldigt på tiden om ni vill veta min mening. Den här nya kan jag i alla fall ringa med. Jag tänker inte blogga mycket idag, skulle bara berätta om mobilen. Jag har en sådan fruktansvärd huvudvärk. Vi får se om jag hör av mig senare, om det går över. Adjö.

söndag 20 september 2009

home again

Nu är jag hemkommen och äten. Ingen hunger i detta hus. Jag känner mig allmänt utmattad och nästan lite död efter helgen, som har varit väldigt trevlig. Jag vill ha en hund och snart ska jag duscha. Jag lossar så förtvivlat mycket hår. Jag förstår inte vad det beror på. Det är väldigt frustrerande. Jag är ledsen men jag orkar inte skriva mer. Jag ska försöka komma mig för att tömma kameran på bilder, då ska ni få några smakprov från helgens färggladheter. Adjö.

fredag 18 september 2009

finally and yes here we are

Nu är vi komna till Hemavan. Nu blir det fika. Oj, det kom en boll flygande från ingenstans. Helgen kanske kommer att innehålla tusen korta inlägg. Jag är avundsjuk på Erik och Corona. Adjö.

heading for disasters

Jahaja. Jag måste börja med att säga att jag och Alexander ägde helt sjukt bra igårkväll! Så himla bra vi var. Jag blir glad, ni vet när man gör sånna där riktiga stekar-kommentarer. Kära nån säger jag bara. Om en liten stund åker jag iväg på läger med min församling. Det ska bli trevligt, men dock inte så mycket bloggande. Vi ska till Hemavan och jag vet inte riktigt hur de har det med internet där uppe i obygden. Hur som haver, ha en bra helg. Och än en gång, fett med bra vi var igår Alex. Lilla Sandrapluttis blev ägd. Puss på dig hjärtat mitt. Jag ringer. Adjö.

torsdag 17 september 2009

lyric of today

"I can't really say why everybody wishes they were somewhere else
But in the end the only steps that matter are the ones you take all by yourself"
- Can't go back now - The Weepies

PS. Jag och Sandra är godkända av Ove.

onsdag 16 september 2009

what do i know?

Oh du käre. Jag saknar mormar. Jag kände det. Varför är jag hemma, kanske ni nu tänker? Jo, sjukligheter och läxligheter gjorde att Tjejgruppen ställdes in ikväll. Tragiskt, kan man tycka. Jo absoult säger jag, men samtidigt skönt. Jag tycker om hemmavarande. Jag känner för att skriva. Helst en tusen miljoner vackra dikter. Men det saknas motivation. Nåväl, inte skall man klaga. Det finns dem som säger att skriva poesi är tio procent inspiration och nittio procent att... jag minns inte vad det hette. Men nittio procent handlar om att typ bara skriva. Jag håller inte riktigt med. Inte idag i alla fall. Men det kanske är av ren lathet. Bevare mig väl.

Bilden är på solspeglingen av mitt fönster. Det är så mysigt i mitt rum för jag får som ett extra fönster under eftermiddag och kväll. Det är något jag tycker om. Det är så vackert. Kvällen kommer att avnjutas i form av idol, gitarrspel och geografi. Fast sudda avnjutningen på geografiskiten. Hugaligen säger jag bara. Adjö.


tisdag 15 september 2009

i have a little box

Det här är en av mina favoritsaker i mitt rum. Jag fick den av min moster för ungefär hundra år sedan och med åren har den bara blivit mig mer kär. Eller okej, den kanske var mig som kärast när jag precis hade fått den. Då älskade jag allt som var guldigt och blommigt och flickigt. Sen kom det några år då jag lådsades att jag hade växt upp och blivit mer mogen. Då jag sa mig själv att jag faktiskt har växt ifrån guldigt och blommigt och flickigt. Men icket. Nu har jag kommit tillbaka till verkligheten och allt säger mig att jag fortfarande älskar allt sånt. Faktiskt.

Dagen har tillbringats i skolan där jag har haft lektioner och intressanta samtal med Emma, den kloka. Det har också blivigt några turer till Brännbergsvägen 29C för att hjälpa en stackars sjukling. På eftermiddagen hanns det faktiskt med en liten fotopromenad. Det blev några fina bilder, jag lovar att jag ska visa dem någon gång. Idol, plugg och förberedelser är vad kvällen har att erbjuda. Adjö.

måndag 14 september 2009

Sonnet 18

Shall I compare thee to a summer's day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer's lease hath all too short a date:

Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimm'd:
And every fair from fair sometime declines,
By chance, or nature's changing course, untrimm'd.

But thy eternal summer shall not fade
Nor lose possession of that fair thou owest;
Nor shall death brag thou wanderest in his shade,
When in eternal lines to time thou growest:

So long as man can breathe, or eyes can see,
So long lives this, and this givs life to thee.

holes in the ground

Tänk så många olika sorters hål det finns i världen. Just för tillfället har jag ett hål som innebär att jag inte har några lektioner förrän kvart över tolv. Det gillas. Jag ska passa på att skriva ut lite notblad och lite sånt. Har ju ingen skrivare hemma. Tragiskt nog. Detta blir ett kort inlägg, ni får tjå er tills jag kommer hem. Adjö.

söndag 13 september 2009

it is not you

Wille och en trevlig stockholmare

"hur känns det?"

Wille och Elin

att stå i kö

Så underbart roligt jag har haft idag! Ni anar inte. Att köa var nästan bäst av allt. Jag har träffat en hel massa underbara och sjukt trevliga, musikaliska, människor. Köandet bestod av kyla och en himla massa sång, och intervjuer sånt. Jag skulle bra gärna vilja veta hur det gick för killen som skulle sjunga Mr. Jones. Han med gitarren, som var från Vindeln. En riktigt trevlig prick med sjukt bra sångröst. Hur som haver, själva auditionen gick av stapeln i en tältkåta. Först fick vi köa, länge och sedan fick vi sitta och vänta ett tag till. Då snackades det lite med en trevlig stockholmare som brukar jobba på Idol (se bild). Väl inne i kåtan satt Pontare himself på en tron omgiven av renskinn och en himla massa sånt. Han var riktigt trevlig och jag tycker att min prestation var bra. Jag sjöng bättre än jag förväntade mig. Men tyvärr gick inte "Walkin' in Memphis" hem, så jag är inte med i kören. Fast det gör ingenting. Jag har haft en sjukt underbar dag och ångrar absolut ingenting. Adjö.

to stand in line

Godmorgon världen. Skorna på bilden är mina nya skor som jag lovade att ni skulle få se. Ursäkta fördröjningen. Idag är jag pigg och någotsånär taggad. Det är idag auditionen till Körslaget går av stapeln. Spännande spännande. Det ska bli kul. Helgen har varit välbehövlig. Har varit hemma och tagit itu med en massa saker, tillexempel alla böcker jag håller på att läsa. Sådant tycker vi om. Det känns som om jag inte har tid att läsa under veckorna. Tragiskt. Nu ska jag gå ner och äta frukost och klä på mig och lite sånt. Ni vet, sånt som är nödvändigt för att man ska kunna visa sig bland folk. Jag överväger starkt att göra tuppkam och färga håret rött. Det är ju trots allt ingen mindre än Roger Pontare jag ska sjunga för, och det gäller ju att anpassa sig. Adjö.

lördag 12 september 2009

the prettiest girl in the world

Jag känner mig tuktad. Trots att jag egentligen har ägnat dagen åt att göra ingenting. Eller det beror lite på. Det känns som om jag inte har gjort någonting. Samtidigt är jag mör i hela kroppen, som efter en dags arbete. Jag har rensat ur förråd, slängt en massa gamla prylar, städat och barnvaktat. Världens sötaste Fanny hade sett ett "huvälge". Det är nästan i klass med Fridas "kaninvalpar". Jag blir så lycklig. Underbara människor. Kvällen har tillbringats tillsammans med syster, en film och Ben&Jerry's. Vi grät på samma ställe. Jag älskar dubbade barnfilmer. De skapar en känsla av nostalgi, trots att jag inte alltid har sett dem förut. Jag tror att det beror på dubbningen. Nu ska jag ta en av böckerna jag håller på att läsa och gosa ner mig under täcket. Mobilen har varit underbart tyst idag, med undantag från ett ynka telefonsamtal (och tre sms). Underbart. Godnatt världen.

that warm blanket

(bild från föregående höst.)

Har ni den minsta lilla aning om hur höstig den här dagen är? Det har jag. Huset är jättekallt vilket resulterar i att jag går runt och fryser i pyjamaströja och tofflor. Utanför är himlen grå och träden har börjat klä om till gult. Underbart. I ärlighetens namn älskar jag hösten. Den passar mig perfekt. På hösten är det helt legalt att ligga inne i sängen en hel dag, med en bok och choklad och tusen filtar. På hösten får man dricka te och filosofera över livet. På hösten tycker alla att det börjar kännas lite tungt, det blir mörkare och värmen försvinner. Jag älskar hösten. Den är så mycket jag att jag blir alldeles varm i hela kroppen. Plus att hösten är så fotovänlig. Allt är så vackert, med alla färger som finns, och ändå så grått. Underbart. Idag ska jag njuta. Adjö.

torsdag 10 september 2009

i've got a first class ticket

Sa jag förresten att jag fick en puss av min pojke igår? Jag kan tala om att det gjorde min dag idag. Han spelar ju musik, min pojke, och igår spelade han med storbandet i stan sen svängde han förbi så jag fick en puss innan han åkte hem. Han är världens mysigaste. Det är absolut inte logiskt, jag förstår inte logik. Utan det är bara enkel fakta. Det är så det är. Han bara ÄR världens mysigaste. Speciellt när han är alldeles helt nyvaken. Då vill jag bara skratta, för gudars skymning så söt han är. Mums. Kära nån säger jag bara. Det var inte såhär jag hade planerat det här inlägget. Saken är den att börjar jag tänka på Jonas så fortsätter jag med det. Det går liksom per automatik. Egentligen var det något helt annat jag skulle skriva såhär innan jag går och lägger mig. Men jag har helt glömt bort vad det var och för att inte detta ska bli en roman så ska jag inte fundera så mycket mer utan jag tar nu farväl för idag. Jag ska gå och ringa min pojke. Godnatt världen.

to be or not to be

Att blogga nu eller blogga sedan,
det är frågan.

rockin' like a hurricane

Storm ute, storm inne, storm i hjärta, storm i sinne. Nej, inte riktigt. Men ute i alla fall. Fruktansvärt vad det blåser. Det är nästan så att man tror att man ska blåsa bort, fast man sitter inne. Det ni. Det ligger ett hjärta av sten på köksbordet. Jag undrar vem det tillhör. Det är så mycket lättare att känna, om hjärtat av sten ligger på köksbordet istället för i kroppen. Ni vet, sten är så hårt. Bra att stampa på när man blir arg. Men inte så bra att känna med. Adjö.

onsdag 9 september 2009

quote of today

"Människor klagar på att rosor har taggar,
jag är glad över att taggar har rosor."

i hate ususal

Tro det eller ej, men igår blev en speciell kväll. Inte som alla andra. Tyvärr höll det inte i sig och jag väljer att skylla på hormoner. Den här dagen är precis som alla andra. Vädret speglar mig ganska bra. Det stormar och växlar mellan regn och solsken. Så känns det idag. Morgonen var bra, sen kraschade allt. Jag hatar hormoner och äckel. Vad svenan ska man med sånt till?! Det var väl liite onödigt att de ska ta över mitt liv så fort jag har börjat få lite rädsida på saker och ting. Så fort det stormen har lugnat lite kommer en ny, som jag inte kan styra över. Förbaskat. Det är precis vad jag känner just nu. Men igår, igår var en dag som inga andra dagar. Jag minns inte senaste gången det var en sådan dag. Underbart. Adjö.

tisdag 8 september 2009

not like every one else

Någonstans finns förhoppningar om att det här är en speciell kväll, inte som andra kvällar. Någonstans känner jag hur skönt det skulle vara att somna utan att genomgå samma procedur som alla andra kvällar. Det skulle till och med vara så väldigt underbart. Men någonstans har kvällar en speciell inverkan på mig och mitt sinne. Därför finns det någostans ett uns tvivel. Varför skulle den här kvällen vara eljest de andra? Det vet jag inte. Inte egentligen. Det är bara en känsla jag har, någonstans. En liten förhoppning. Jag brukar ofta tänka "kanske ikväll, kanske är det ikväll som ska bli speciell och inte som alla andra kvällar". Det brukar ofta sluta precis som alla andra kvällar. Nästan ofta. Nu ska jag dra mig mot sänglandet. Ringa en skvätt till en mig mycket kär människa och se hur kvällen fortlöper. Godnatt världen.

cut it off

Nu är jag som klippt och skuren. För det mesta. Alltså; jag har klippt mig idag. Jag gick dit trots all nervositet och ångest och guess what!? Jag gick därifrån riktigt nöjd. Snacka om positiv överraskning. Håret är nu toppat och urklippt och allmänt fräscht. Men jag har fortfarande kvar nästan samma längd och uppklippningen blev inte för kort och inte luggen heller. Nej, jag är nöjd. Det trodde vi inte. En bra dag detta. Ikväll ska jag se Idol och äta Ben&Jerry's. Adjö.

one two three four

haha. Jag blev lite rädd när jag skulle skriva överskriften. Jag upptäckte att jag var lite osäker på hur man stavade "three". Jag har sett alldeles för mycket One Tree Hill. Egentligem får man inte blogga på lektionstid. Men eftersom vår lärare för tillfället håller på att fixa Spotify så tror jag inte att det spelar så stor roll. Idag är en bra dag. Det har jag bestämt. Jag vaknade och kände att jag inte ville vakna för det var en skitdag. Men jag ångrade mig. Den är bra. Adjö.

måndag 7 september 2009

ofcourse i did

Jag visste det. Det förra inlägget var nummer tvåhundra. Detta är alltså tvåhundraett. Jag skrev utan att jag visste om det. Attans. Håller på med en ny logga till bloggen. Förhoppningsvis kommer jag någon gång att hitta en jag är helt nöjd med. Kvällen har tillbringats i badkaret med en bok. Vilket är en av mina favoritsysselsättningar. Helt klart. Speciellt när jag har en sån här dag. Usch och fy. Jag har förresten köpt nya skor. Bild kommer. Adjö.

söndag 6 september 2009

to see me

Tillbaka till verkligheten. Nu är varje tanke en ansträngning. Det tär på krafterna. Sitter på Brännbergsvägen 29C och försöker att hjälp till lite med maten medan jag väntar på Alexander och gitarren. Det smärtar att behöva se igen. Det värmer att bli ihågkommen och uppringd av gamla, underbara vänner. Det kändes som bra timing att få just det telefonsamtalet just vid det här tillfället. Bra timing är något vi ska ge tummen upp för. Jag känner hur trött jag är. Huvudet känns tomt. Varje tanke är en ansträgning. I verkligheten. Den tär på krafterna. Eftersom det är söndag hör dessa känslor nästan till. Natten skall ägnas åt att spara ihop ett lager nya krafter. Adjö.

lördag 5 september 2009

it's not bedtime yet

För drygt en timma sedan var det inte läggdags än. Nu börjar det bli på gränsen. Jonas läser och jag sitter här och skriver. Upptäckte precis att detta blir inlägg nummer etthundranittioåtta. Inte mycket kvar till tvåhundra. Jag undrar vad som kommer att stå i det inlägget. Det finns till och med en möjlighet, en ganska stor sådan, att jag inte kommer att vara medveten om att det är mitt tvåhundrade inlägg när jag skriver mitt tvåhundrade inlägg. Jag förstår mig inte på min böjelse för att skriva siffror med bokstäver. Jag är ganska säker på att den hänger ihop med min böjelse för vackra utsidor. Det stämmer inte riktigt att skriva siffor med siffror. Jag tycker att det ser malplacerat ut. Godnatt världen.

my memories are

Gått en sväng på stan. Träffat Maria och Hanna. Lyssnat på mystisk musik. Köpt skor. Funderat på att köpa ännu mer skor. Köpt väska och t-shirt. Tittat på människor. Blivit blöt om fötterna. Fått en kram. Känt vinden blåsa i nacken och lukten av parfym och mat. Tittat på vackra saker. Blivit ledsen över insikten att jag inte använder smycken. Hur underbara de än är. Hittat en vacker plastig spegel som jag inte har köpt. Funderat. Hållit hand. Rensat ur gamla saker. Kollat busstider. Dammat av saker och ting. Stängt in andra saker och ting. Velat stanna tiden. Levat. Tittat. Känt. Lukten. Av. Människormyller. Och. Kärlek. Adjö.

just as usual

Blablabla. Jag blir galen på mitt minne. Jag befinner mig för tillfället i Umeå och jag vet att jag ska köpa skor. Men jag vet också att jag ska köpa något annat. Det tragiska är att mitt huvud har slarvat bort vad det andra är. Så jag vet faktiskt bara att jag ska köpa skor. Om någon vänlig själ läser detta och vet vad det andra jag ska köpa är så snälla RING. Ni har mitt nummer. Har ni inte det får ni gråta en skvätt och sen försöka gå vidare utan det. Jag tänker nämligen inte lämna ut mitt mobilnummer på internet. Å nej, den gubben går inte. Tänk er hur många äckelpäckel farbröder med tysk accent som kommer att ringa och trackassera mig då. Det vill vi inte. Nu ska jag gå och få mig en puss. Adjö.

fredag 4 september 2009

no title

Jag orkar inte komma på en inläggsrubrik. Jag vet inte riktigt vad det är med mig idag. Men jag är trött. Fruktansvärt trött. Det är min pessimistiska sida som dominerar och jag längtar efter en kram. Inlägget skrivs i skolbiblioteket i väntan på att nästa lektion ska börja. Klockan fyra tar jag bussen till Jonas. Bussresan känns verkligen inte lockande. Det gör däremot Jonas. Så det blir nog bra. Just nu är naglarna neonrosa och håret halva min kroppsvikt. Jag är väldigt fattig på min mobil just nu. Bara så att ni vet. Adjö.

torsdag 3 september 2009

to do everything

Jag känner stressen. Den kom inte krypande lite försiktigt. Den smög sig inte på. Den kom med full kraft och slog närapå omkull mig. Helgen kommer i precis rättan tid. Välbehövlig. Sånglektionen är längtbar och jag kommer att komma hem sent ikväll. Till ett tomt hus. Där jag kommer att tvingas att stressad packa, städa, duscha, plugga osv. Det kändes inte lockande. Men i guess that's life. I alla fall just för tillfället. Adjö.

onsdag 2 september 2009

to know oneself

Jag gillar onsdagar. Det är det jag har att säga. Jag gillar "Säker Tjej"-gruppen. Jag gillar tusen miljoner mycket alla som är där med mig. Ni är för underbara. Puss på er. Nu ska här pluggas. Sen är det natten. Sånglektion imorgon - det längtar vi till. Jag ber om ursäkt för dagens dåliga uppdatering. Godnatt världen.

tisdag 1 september 2009

i like bows

Duktiga jag har ägnat kvällen åt att sy några söta rosetter. Jag är riktigt nöjd, men beklagar den dåliga bildkvalitén. De är perfekta att fästa tillexempel på ett diadem eller ett hårspänne. Ibland blir resultaten faktiskt riktigt lyckade trots att jag bara lådsas vara kreativ.

kickin' some ass


Vet ni vad. Idag har jag och vackra Josefine tagit en promenad till bla. Puls där vi införskaffade diverse tyger. Det blev också två skärp, en väska och några muggar. Alltsammans för ynka femtio kronor. Det ni. Tacka vetja 2hand. Jag har förresten beställt en kappa från Ellos (se bild). Den ska komma någon gång nästa vecka är det tänkt. Det gillas. Om en liten stund ska jag försöka skapa något fint av allt tyg. Adjö.