torsdag 31 januari 2013

den där tomheten som aldrig försvinner

Birro, han har gjort det igen. Eller Gud har gjort det igen, med Birros hjälp. Gud försöker berätta något för dig. Han försöker få dig att förstå att det inte behöver vara sådär svart! Att den lilla aningen du känner, nånstans djupt inne, det är Gud. Att den där tomheten du brottas med, längtan efter mer, det är det Gud-formade hålet i ditt hjärta och liv där han borde och vill och är skapt för att vara. Våga lyssna.

Här hittar du krönikan i original, men jag klistrar in den också, för dig som helt enkelt inte tänker klicka vidare, och jag hoppas att du låter Gud trösta dig. För det vill han. 

"När livet tjuter som ett överfallslarm söker jag dig.

När de svarta tunga, kyrklockorna i underjorden får marken jag går på att skälva, då söker jag dig.
När allting är grått, gråare än grått, då söker jag dig. När jag står med handen runt en flaska sprit, söker jag dig. När jag försöker ta mig ut januari månads gråa kättingar, då längtar jag efter dig.
Till din nåd, din tillgivenhet, din tröst.
När barnen gråter för att mamma och pappa bråkar finns det en liten pojke, inte större än en fingerborg, som löper febrilt i mitt inre för att täcka över alla sår som står och blöder. Då lyssnar jag efter dig.
Varsamt, i takt, stilla.
Som en midsommardagsmorgon, innan dimman lättat, innan klirret från städandet, innan lommens tjut över nejden, när det bara är jag och det daggvåta gräset, då längtar jag efter dig.
När jag slås till marken av ett rasande mörker så hemskt att jag inte kan förstå det, letar jag efter dig bakom stängda ögonlock. När drömmarna kärvar, när januari flyter ihop till en enda blaskig sörja, när livet inte når upp till en enda plusgrad, tänker jag på dig.
När jag sitter ensam på ett tåg och ser de bruna åkrarna tänker jag på dig. När jag läser om morden, förstörelsen, ledan hos människor, tänder jag ett litet hopp och tänker på dig.
Jag söker dig när du inte vill bli funnen.
När jag till slut kommer till den punkt när ingenting bär längre, när mitt hjärta kallnat, när mitt huvud stöter fram sjuka tankar, då ber jag till dig. Jag gör det eftersom jag inte har något annat val. Jag gör det eftersom du finns, du vill bli funnen, bara man vågar fråga efter dig.
När varje dag känns som både ett slut och en oövervinnerlig start, då ber jag till dig. När jag gömmer mig i ruset är det dig jag saknar. När jag gång på gång försöker fokusera mitt hjärtas blick framåt, åt rätt håll, ber jag dig om hjälp med det.
Och du hjälper mig med allt detta.
När människor önskar livet ur mig syresätter jag mitt blod med mikroskopiska änglar. När det gör ont i själen skickas de pyttesmå ambulanserna ut. De små vårdarna, inte högre än en avbruten tändsticka, blir stående längs vägen. När jag ber till dig så hinner de fram.
När förstörelsen hotar att svepa med sig mig och alla jag älskar i den svartaste av floder minns jag att du är trofast och värdig, också när jag inte känner det så.
När jag sitter i en av dina kyrkor, vilken som helst, vacker, pyntad, kärv och sträng, alla former går lika bra, då vågar jag äntligen gråta.
Ärlighet. Öppenhet. Tydlighet. Hela tiden. Aldrig låta ironin eller cynismen segra. Aldrig låta hemligheterna vinna mark. När allting tjuter svart och sorgset, och du faktiskt tror att du är ensam i den här världen, minns då alltid att det är lögn. Du är aldrig ensam. Vi sitter i våra små kuber av värme och ljus, så nära, ändå mil ifrån varandra. Om jag hade dig att tala med, och du hade mig att tala med, skulle vi överleva. Nu hotas vi i grunden och i vår ensamhet i stället.
Men då, precis då, kommer viskningen, som när några församlade samtidigt byter sida i Bibeln, precis så där varsamt, mjukt rör sig fjärilen när den slår med sina vingar. Där har du Gud.
När jag inte orkar med livet, orkar livet med mig.
Tröst finns, precis när vi står på tröskeln eller räcket. När skymningen faller hårt och när det känns som om mina tårar aldrig ska ta slut, då tänker jag på dig.
Jag är förlåten och kärleken vann."

när man gräver i arkiven





När man gräver i arkiven hittar man så fina saker, så fina minnen. När jag önskade mig och fick O'boy och Coca-Cola i födelsedagspresent, första gången jag satt på dass och Holly och Rufsen, mormor och morfars pudlar. Fina minnen, från en fin barndom som jag ibland kan sakna och längta tillbaka till. Men då försöker jag tänka att jag skapar nya minnen, om tjugo år kanske jag tittar tillbaka på gamla foton från idag med ett leende och tänker "det var bra då", fast jag lärt mig att alla tider har sin glans, att det inte lönar sig att försöka vrida tillbaka klockan, den går alltid framåt, och att idag också är ganska så fantastisk. Adjö.

tisdag 29 januari 2013

finaste mobilskalet nånsin


Jag har köpt mig en iPhone 4. Min förra mobil strulade gärnet så det var liksom dags att byta upp sig. Hur smidigt som helst att synka datorn med mobilen, men det bästa av allt är mitt superduperfina mobilskal. Kunde inte blivit bättre! Jag vet, fina Stina har ett exakt likadant, så ja. Jag härmade henne, med flit. Adjö.

måndag 28 januari 2013

fyndad tavla


Jag har fler liknande tavlor, därför blev jag så glad när jag hittade denna på second hand. Hur fin som helst! Adjö.

lördag 26 januari 2013

återvunnen adventsljusstake


Eftersom jag inte hängde så mycket i min lägenhet över jul hann jag såklart inte bränna ner alla ljusen i min adventsljusstake, speciellt inte eftersom jag använde blockljus. Jag har tyvärr ingen bild på hur allt såg ut innan, men såhär ser det i alla fall ut nu. Jag tog bort siffrorna på ljusen (hade knutit fast lösa plåtsiffror med ett tunt natursnöre) och allt rött och juligt. Sen flyttade runt dom så att dom inte skulle stå  i tripp trapp trull, och som slutkläm klistrade jag dit lite fina bibelord ur min gamla psalmbok. Precis som jag gjorde här.

Antagligen funderar ni då över hur jag gör när ljusen har brunnit ner ända till bibelverserna. Det fiffiga är att eftersom jag bara använder ett vanligt limstift när jag klistrar dit dom är det bara att pilla loss lapparna när man vill, så kan man återanvända dom. Hur bra som helst! Och fint, tycker jag. Adjö.

fredag 25 januari 2013

citronpasta med räkor


 Igår lagade jag citronpasta med räkor till mig och André, jag fick färsk pasta med citronsmak av mamma i julklapp så jag spann vidare på det. Nu ska jag berätta hur jag gjorde.

Du behöver:
 pasta (helst med citronsmak)
♥ créme fraiche
♥ olivolja (gärna med citronsmak den med)
♥ en lime eller en citron
♥ en avokado
♥ räkor
♥ salt
♥ peppar

Eftersom jag inte använde mig av något recept så kan man egentligen göra lite hur man vill, och stoppa dit lite hur man vill, men såhär gjorde jag: Jag började med att koka pastan (hällde lite olivolja med citronsmak i pastavattnet), undertiden den kokade hackade jag avokado. Sen rörde jag ihop avokadon, räkorna och créme fraichen till en röra, hällde dit lite olivolja, pressade dit en lime och saltade och pepprade. När pastan var klar la jag upp den på tallriken och värmde på röran lite snabbt, i samma kastrull för att spara disk, vill man kan man äta den kall. Sist garnerade jag med lite körsbärstomater, ruccola och lite av avokadon och räkorna som jag hade sparat.

det luktar vårvinter



Jag är ingen lägenhetsmänniska, jag trivs helt enkelt inte i städer. Jag är skapt för ingenstans, där det är folktomt och glest på hus men inte på träd. Därför känns det i hjärtat när jag anar lukten av vårvinter, solsken och varmare dagar. Jag är ju i stan, utan skidor, utan hund, tillsammans med massor av bilar och hus och ljud. Därför är det skönt att åka till Ullånger när jag kan. Där man har utsikt över hela byn och kan välja om man vill promenera bland folk eller i skogen, där man kan köra skoter och ha lugn och ro. Jag behöver det, för jag är skapt sån. Adjö.

torsdag 24 januari 2013

finmiddag med finpojken


Måndagar brukar inte vara fantastiska, men den här måndagen var inte som alla andra. Jag och André var nämligen på Höga Kusten hotellet och åt finmiddag. Vi fick ett presentkort dit i förlovningspresent, hur bra som helst! God mat och fin utsikt. Adjö.

onsdag 23 januari 2013

tidernas bästa skiva och radion

Jag har skrivit det förut, och jag skriver det igen. Den här skivan är bara helt fantastisk. Den går varm var jag än är; hemma i lägenheten när jag käkar frukost, i lurarna när jag går och handlar, på kontoret, på högsta volym i bilen på väg till Ullånger. Jag älskar låtarna, och inlevelsen, och äktheten och känslan. 

Nästa vecka kommer jag att ha andakter i närradion här i Övik. Måndag till fredag klockan tio i sju och tio i åtta på morgonen. Lyssna gärna då, jag kommer garanterat spela låtar från skivan, om du är nyfiken. Jag tror nämligen inte den finns på spotify, bara iTunes. Bor du inte i övik men vill lyssna ändå  kan du gå in på www.radioovik.se och klicka dig fram till webbradio. Ha en fin dag! Adjö.

tisdag 22 januari 2013

en bortglömd födelsedag

Vet ni vad! Bloggen fyllde fem år i december, närmare bestämt dan före dopparedan. Något jag helt och hållet glömde bort. Läste precis det första inlägget någonsin, ler och tänker "tur att tiden har gått", skönt att jag har växt och lämnat femtonåriga Elina bakom mig. Hon var ung, lite naiv, envis och ofta ganska sårbar. Jag är fortfarande ung, och ganska envis, men kanske lite mindre naiv, och lite mindre sårbar. Jag har ju levt lite längre, sett mer, mött fler människor, härdats, formats, brutits ner och byggts upp. Trevliga fem år, i livets skola. Jag tänkte att jag länkar första inlägget, så ni kan titta efter själva. http://iliina.blogspot.se/2007_12_01_archive.html. Bjuder på en bild från sommaren tjugohundraåtta. Adjö.

vintern i stan, nä tack!

Jag hittade en bild från i somras, visserligen en regnig dag, men en ack så mysig. Fika på ullångersfjället med familjen. Jag är så sanslöst lyckligt lottad, om man tänker efter. Jag en familj i Idbäcken, med världens bästa hemma och en familj, eller en hel släkt i Ullånger och flera hemma där. Jag har en lägenhet i Övik som är hemma, jag har flera familjer och flera hem. Medan vissa varken har hem eller familj. Adjö.

torsdag 17 januari 2013

dagens bästa låt

Alltså. Det finns en skiva som är bättre än alla andra skivor tillsammans; Mer, mera av Jesus med Ulf Christiansson. Den går varm hemma hos mig. Jag har redan lagt ut texten på Nådehjon, här kommer ännu ett guldkorn.

han ger mera nåd när min börda blir större
när arbetet växer, mer kraft han mig ger
vid ökade trångmål hans kärlek fördubblas
när prövningar möta sin frid han mig ger

hand kärlek är gränslös, hans nåd är oändlig
hans kraft ingen människa utforskat än
ty av sina väldiga, eviga skatter
han giver och giver och ger om igen

när allt vad vi ägt utav mod synes svika
när kraften är tömd fastän dag ej är slut
när vi har nått botten av tillgångar egna
vår fader då endast begynt att ge ut

o, Jesus, för dig vill jag öppna mitt hjärta
i tro ta emot av de skatter du ger
och sedan ge ut ty ju mera jag giver
så strömmar välsignelsens flod ännu mer

Han giver och ger om igen - Ulf Christiansson

tisdag 15 januari 2013

tidernas bästa film



Jag har en ny favoritfilm. Jag såg den igår, orginaltiteln är "We bought a zoo", men på svenska heter den "En ny start". Alltså, den här filmen har allt; djur, bra lärdomar, humor, söta barn, romantik, allvar och så får man gråta en skvätt, både för att det är ledsamt, men också för att det är fint. Ingenting är hemskt, men det är fortfarande ett allvar i filmen, det är inte så sorgligt att man dör, men fortfarande så att man blir berörd. Jag älskar alla djur, älskar handlingen, älskar humorn, älskar allt. Bästa filmen nånsin, och inte alls otäck. Fem av fem toasters! Adjö.

helgade vilodag



Till skillnad från alla vanliga människor som har sin vilodag på söndagar är min på måndagar, pastorsmåndag kallas det. Något jag gillar ganska bra faktiskt, eftersom alla andra jobbar på måndagarna och man oftast är ensam ledig så blir det verkligen att man vilar. Såhär såg gårdagen ut för mig; sovmorgon, frukost och tv, ut en stund i bästa vädret, André kom hem efter jobbet, vi åt lunch och åkte till Sandra där Carina hade nybakade bullar, där satt vi och spelade wordfued och André sov, sen åkte vi hem, åt middag, spelade kut med Jonas, jag pratade med Johanna ett tag sen såg vi en film innan vi gick och la oss. Bästa vilodagen, och världens bästa film. Ska berätta mer om den sen. Adjö.

lördag 12 januari 2013

en oväntad dag


Vilken lördag! Först gofika och trevligt sällskap. Sen, otroligt nog, hockey och pizza. Vilken grej. Adjö.

onsdag 9 januari 2013

tidernas bästa låt

ej någon värdighet, ej någon egen kraft.
blott hemmagjord rättfärdighet är allt jag själv har haft.

ej någon karaktär, jag har att lita på.
jag vet dock att min Jesus kär, han hjälper mig ändå.

ej några egna gärningar jag har att komma med.
jag har nog gjort ansträngningar men alltid trillat ner.

ej någon mänsklig visdom kan förmedla frälsningskraft,
och religiösa anlag har jag aldrig nånsin haft.

ja, jag är ett nådehjon som lever här i tron
jag lever på nåd, jag lever i tron ja, jag är ett nådehjon

jag har ej något jordiskt guld, det får du kalla ditt
men hela himlen har jag full av det som kallas mitt

jag är en hjälplös syndare, eländig och så svag
men Jesus min förmyndare mig hjälper dag för dag

snart kommer enligt bibelns ord, vår Jesus frälsaren
då rycks jag med av bara nåd, till själva himmelen

till sist jag ger er alla här ett gott och nyttigt råd:
det säkrast alla gånger är att leva på Guds nåd

Nådehjon - Carl (Calle) Öst

alla behöver peppas


Titta vilken fin idé Sofia, som driver bloggen Hildas Hem, har kommit på. Fina lappar man kan skriva ut och sätta upp på jobbet, eller på skolan, eller i mataffären, så kan alla som behöver bli uppmuntrade ta en lapp och stoppa i fickan eller plånboken. Superfint, och enkelt att göra egna om man inte vill använda någon av dom här. Adjö.

torsdag 3 januari 2013

dagens allt

Dagens vill ha: en tidsmaskin eller möjligtvis en teleporteringsmaskin.
Dagens klädsel: t-shirt och svarta jeans, klassiker.
Dagens smink: inget.
Dagens frisyr: hästsvans.
Dagens händelse: palt till middag.
Dagens låt: shining star - aberfeldy.
Dagens planer: några ärenden på stan.
Dagens saknar: götabrotiden.
Dagens dummaste: huvudvärk.
Dagens sjuka: öroninflammation = trötthet, tinnitus, huvudvärk m.m.
Dagens drog: penicillin, alvedon.
Dagens roligaste: mitt fina alfapet.
Dagens favorit: vet inte faktiskt.
Dagens köp: har inte köpt nåt än.
Dagens humör: bra, lagomt glad. bakom huvudvärken och inflammationen.
Dagens ord: lägg av. 

onsdag 2 januari 2013

hej tjugohundratretton


 Tänk att jag fick fira nyår med bästaste Johnnieboy. Ibland är livet bra, vänner med!

 Konsert med Hansam fick avsluta förra året och inleda detta.






tisdag 1 januari 2013

kommentarsvar

Fick en rolig kommentar med frågor om mina glasögon. Såhär är det, jag har haft glasögon sen jag gick i femman, och jag trivs inte så bra i linser plus att det inte funkar så bra för mig. Så det har jag väldigt sällan. Och styrka, minus 3,5 ungefär, och brytningsfel. Hoppas det var intressant läsning! Adjö.