fredag 28 september 2012

mängder av behov jag inte behöver

Ibland blir jag knäpp på världen, och på mig själv inte minst. Har ni tänkt på hur otroligt mycket av allt vi köper som vi faktiskt inte behöver? Alltså. Livet går typ ut på att skapa behov som egentligen inte finns och sedan göra allt i vår makt för att fylla de onödiga begären. Mig skrämmer det lite. Jag skrämmer mig själv. Det går så lätt att köpa och det går inte alls lika lätt att faktiskt tänka. Och då menar jag tänka, på riktigt. Jag blir mörkrädd och önskar att livet handlade lite mindre om mig och mitt och lite mer om oss och vi och varandra och vad vi mår bra av.

Ibland tänker jag att jag ska köpa ett litet hus ute i skogen med bara utedass och kallvatten ur en vattenslang och leva helt ouppkopplad i billiga second hand-kläder och bland loppisfynd. Ta sparken in till byn mitt i vintern och cykeln på sommaren och berätta om Jesus för alla runtomkring mig så att vi tillslut blir ett litet Jesus-kollektiv som bor i min lilla stuga. Samtidigt så vet jag att det inte kommer att bli så. Antagligen kommer jag också att köpa en iphone en dag. Men grejen är att jag inte vill att hela min tillvaro ska hänga upp sig på en enda liten telefon, eller något annat heller för den delen. Vi får hjälpas åt att påminna varandra om vad som egentligen är viktigt i livet. Tack. Adjö.

torsdag 27 september 2012

förbaskade öron

Jag har fått öroninflammation. Igen. För typ hundrasjuttioelfte gången på tre år. Sedan jag spräckte trumhinnan på flyget till Malmö mår mitt öra inte bra. Jag blir så trött. Och alla ni med tinitus. Jag förstår verkligen ert lidande. Ni gör det så OTROLIGT bra som orkar. Adjö.

fredag 21 september 2012

jag gör det gärna igen


Igår efter jobbet kom Sandra hem till mig. Sen gick vi och mötte upp Lina på stan. Vi åk thaimat, såg Hamilton två på bio och gick hem till mig och åt chokladpudding med hallon och pratade. Hur mysigt som helst. Kvalitetstid på hög nivå. Jag gör det gärna igen. När som helst. Adjö.

torsdag 20 september 2012

ja jag vet, min befriare lever!

"Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: 
'Saliga är ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.
Saliga är ni som hungrar, ni skall bli mättade.
Saliga är ni som nu gråter, ni skall skratta" - Luk 6:20-21

Jag älskar min Jesus. Han är verkligen befriaren. Åh vad jag önskar att alla ville ge honom en chans. Jag tror att alla människor har ett Gudsformat hål i sitt hjärta som inte går att fylla med nåt annat än Honom. Och att Gud har miljarder av hål i sitt hjärta efter alla som inte känner honom än. Han har ett Elinaformat hål som bara kan fyllas med just MIG, han har ett Rebeckaformat hål som bara kan fyllas med Rebecka, ett hål för Mohammed, ett för Emma, ett för Lars, ett för Siv och ett för alla andra också. Om du bara visste hur mycket Gud saknar dig och längtar efter dig. Om du bara visste. Adjö.

onsdag 19 september 2012

vad gör jag egentligen



Jag tänkte berätta lite om en av de bästa sakerna med mitt jobb. Igår kväll är ett superbra exempel. Varannan tisdagkväll har vi något som heter Jesus Generation på min kyrka. Det är för ungdomar mellan tolv och fjorton år, och igår hade vi uppstart. Det kom nitton ungdomar och vi hade ornat med tårttävling. Först är det tävlingar om redskap och ingridienser, den som vinner får välja först. Efter det är det tårtbakning och tävling om vem som gör godast och snyggast tårta. Kvällen avslutades med andakt. Fattar ni vilken otrolig välsignelse och vilket privilegium det är att få hänga med så fina ungdomar? Det är bäst. Vi hade superkul, och det bästa va allt är att jag också får dela Gud med dem under andakten och förhoppningsvis ge dem nåt att stå på under veckan som kommer och kanske under hela livet. Gud är god. Adjö. 

tisdag 18 september 2012

jag saknar mina fina

Försök leva utan djur. Det går. Men det är inte roligt. Inte på så vis att man ligger hemma och gråter hela dagarna och inte orkar gå ut. Men det är något som saknas. Lite päls och lite mys och lite villkorslös kärlek och en svans. Eller två. Mina fina kompisar på bilden är hemma hos min mamma och pappa. Där har dom det bra. Men dom fattas mig i mitt liv. Sommaren är slut. Adjö.

måndag 17 september 2012

pastorsmåndag

Det är måndag, det regnar och jag är ledig. Som vanligt på måndagarna. Trots att jag egentligen inte titulerar mig som pastor utan som ungdomsledare. Idag ska jag försöka vila så gott jag kan, eftersom det i veckan kommer dra igång massor av roliga saker. JG, Jesus Generation, börjar på tisdag med tårttävling, cellgrupp som vanligt på onsdag, konfa på fredag och förhoppningsvis planering av ungdomsmöten, och massa annat också. Helt otroligt vilket jobb jag har. Sen är det såklart massa planering och grejer också. För att allt ska funka och flyta på. Gillart. Veckan kommer också bjuda på finbesök från familj, och längtansvärt tjejhäng med Sandra och Lina. Inte illa. Frågan är bara hur jag ska hinna med allt, eftersom jag är ledig idag. Adjö.

söndag 16 september 2012

veckan är till ända

Ytterligare en vecka har gått och jag har nu börjat bo in mig i pluttlägenheten. Jobbet rullar på som det ska, det går bra nu. Kompis det går bra nu. Idag ska jag på födelsedagskalas hos svågern min, och imorrn är jag ledig. Pastorsmåndag, som det så fint heter. Måndagar är alltså min enda helt lediga dag varje vecka. Finfint. Höstvädret levererar. Adjö.

torsdag 13 september 2012

två stora bönesvar

Idag tänkte jag dela med mig av två saker som jag har fått vara med om den senaste tiden. Det första handlar om min lägenhet. En söndageftermiddag för några veckor sedan satt jag hemma hos André och kände mig så otroligt trött på att inte ha någonstans att bo. Jag nästan grät och var beredd att ta vilken lägenhet, till vilket pris som helst bara för att ha nånstans att bo. På kvällen var vi ett gäng som bad, och jag berättade om min oro och vi bad om en lägenhet till rätt pris och med bra läge. Under hela måndagen och tisdagen försökte jag få tag i en man som hade en jättedyr lägenhet som jag helt desperat ville ha, men jag fick inte tag i honom. Han hade sagt att jag skulle ringa i början av den veckan men helt plötsligt var det helt omöjligt att få kontakt med människan! Jag provade allt, ringde, mailade, smsade och lämnade röstmeddelanden utan någon respons. 

På onsdagkvällen, alldeles innan jag skulle börja en samling med ungdomarna, kom min arbetskamrat Karin och berättade att hon visste om en lägenhet jag kunde få titta på följande dag. Så blev det också, på torsdagen åkte gick vi, tillsammans med en man i församlingen och tittade på världens minsta lägenhet. På fredagen funderade jag. På lördagen ringde jag och sa att jag ville ha lägenheten och på söndag eftermiddag, nästan exakt på timmen en vecka efter att vi hade samlats och bett, hade jag nyckeln i handen och på måndagen flyttade jag in. Detta är inte slumpen. Det är en Gud som alltid är god, som leder och alltid vet bäst. Tack Jesus. 

Bönesvar nummer två fick jag uppleva igår kväll. Eller egentligen var det inte jag utan en av ungdomarna jag jobbar med. Vi skulle samlas ett gäng och be och sjunga lovsång till Gud. Trots att vi bara blev en handfull så blev det en fantastisk kväll där en kille som hade axeln ur led blev helad under bön. Vi bad alltså, i kraften av namnet Jesus, att han skulle bli frisk. Vilket han blev. Halleluja! Vår Gud är mäktig, vår Gud är större än någon annan! Adjö.

onsdag 12 september 2012

min tillflykt i livet







Hej och välkomna till världens mysigaste och minsta lägenhet. Här bor jag, på tolv kvadrat, och kunde inte ha haft det bättre. Kom och hälsa på om ni har vägarna förbi Övik. Förresten, bilderna gör den inte rättvisa. Adjö.

tisdag 11 september 2012

vissa blir jag imponerade av

Underbara Clara har skrivit ett riktigt vasst och bra blogginlägg om att vara ekonomiskt oberoende. Jag gillar verkligen hennes sätt att resonera och tänker försöka sikta lite likadant i framtiden. Här hittar ni det. Adjö.

fredag 7 september 2012

jag kan knappt bärga mig

Det ska bli så kul att visa er min lägenhet! Tanken är att allt ska vara uppackat någon gång i början av nästa vecka och då ska jag ta lite kort och visa er. Den är hur mysig som helst. Kunde inte ha blivit bättre. Adjö.

tisdag 4 september 2012

det är min tur nu

I torsdags var jag och tittade på en lägenhet. I lördags bestämde jag mig. I söndags skrev jag kontrakt och fick nyckeln i handen. I söndags kväll åkte jag till Rusksele för att hämta flyttlasset. I måndags bar det av till Övik och lägenheten med alla saker. Idag, tisdag, är jag halvt inflyttad och har inte riktigt hunnit med i svängarna. Jag kan bara säga tack till Jesus. Som vanligt så fixar Du allt jag behöver i precis rätt tid. Du är min klippa, min hjälp i nöden, väl beprövad. Jag älskar dig. Adjö.