whatever turns you on

Hejsan hoppsan lillebror! Nu är jag här igen, saknat mig? New it. Hur som helst, imorgon börjar jag jobba. Det ska bli lite småkul faktiskt. Den känslan kom med posten idag. De senaste dagarna har jag tillbringat väldigt mycket tid i bilen åkandes fram och tillbaka mellan olika platser. Jag har hunnit besöka Gränna, Jönköping, Vadstena, Stenungssund, Ärlandstorp, Fjugesta och så vidare. Jag tänker inte dra en massa info om vad vi har gjort på alla ställen, det blir alldeles för mycket. Är du intresserad så kan du kolla in min bilddagbok där jag har lite bilder. Hur som helst så har familjen Sjulsson lekt turister på riktigt. Det har varit riktigt trevligt och jag tänker absolut inte klaga. Men jag måste få lov att säga att det är oerhört skönt att vara hemma. Jaa, fruktansvärt skönt till och med. Bilen har efter alla dessa dagar blivit något skrämmande och monstruöst i mina ögon. Rumpan och nacken värker efter tusen timmar, det kan jag lova! Vi kom hem inatt och jag däckade. Som en död sill. Det var underbart att få sova i sin egen säng. Studsmattan åkte upp idag så om jag forstätter såhär kommer jag ha benmuskler innan sommaren är slut. Huvva. Jag och muskler fungerar inte riktigt i samma mening. Jag vet egentligen inte hur det har blivit så. Eller okej, det gör jag visst. Jag HATAR allt som har med motion och träning att göra. Det känns liksom så meningslöst. Jag har aldrig någon motivation. Plus att det är tråååkigt. Jag har inte riktigt hittat någon träningsform som passar mig. Eller jo! Vänta lite nu, rätt ska vara rätt. Jag tränar fingrarna när jag skriver sms, blogginlägg och dylikt. Jag tränar stämbanden (muskler?) när jag sjunger. Men hur som helst. Studsmatta. Det är kul. Jag vill till Umeå i helgen. Nu ska jag inte skriva mer meningslösheter. Ingen människa orkar ju läsa ett tusen år långt blogginlägg med massa meningslösheter. Ciao.