Ni vet. När man vaknar och inte vet om det. Kom igen, ni förstår vad jag menar. När man inte riktigt är närvarande. När man är lite mer någonannanstans än vad man egentligen är. Jag vet inte heller. Förstår du? Snälla, om du förstår så kan du väl berätta för mig? En hemlighet, eller bara berätta vad du vet.
Idag ska jag bort. Till en annan värld. Någonannanstans, men inte här. Tänk om jag inte vill komma tillbaka. Det är det. Det som jag ibland blir lite orolig för när jag ska bort någonstans. Om jag inte vill komma tillbaka, vad gör jag då? Det spelar ingen roll. Jag har ju inget val precis. Jag måste tillbaka, det måste man alltid. Alltid tillbaka. Vet ni vad, mina inlägg är väldigt kryptiska nu för tiden. Men det är för att jag inte vet. Det är så jobbigt att veta, det är jobbigt när det gör ont.
Menar du verkligen det, att det är så? Menar du det av hela ditt hjärta och av allt och allt och allt du vet? Fundera på det du. Det brukar jag göra. Men inte längre. Jag vill nog inte veta, kan jag tro. Villintevillintevillintevillintevillinte! Men det får gå ändå. Adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar