Igår såg jag en dokumentär om en studentförening i Iran som kämpar för demokrati. Jag måste säga att jag blev riktigt chockad, jag hade ingen aning om att Iran fungerar som det gör. Jag visste inte att man fortfarande stenar människor och hugger av deras händer som straff. Jag visste inte att regimen kontrollerar allt. Nu kan man väl inte säga att jag vet så mycket egentligen, min enda källa är ju gårdagens dokumentär. Men filmerna på människorna som stenades, som fick kroppsdelar avhuggna, de gör mig så frustrerad. Vi i väst påstår oss kämpa för mänskliga rättigheter. Vi sägs jobba utifrån principen; alla människors lika värde. Gäller inte det iranier, eller ska vi begränsa oss till lilla Sverige?
Jag menar, vi borde ju kunna göra något. Om jag inte har helt fel så har västvärlden väldigt stora handelsförbindelser med Iran. Använd dem för att sätta krav. Hur kan vi handla med ett land som praktiserar motsatsen av vårt lands värderingar?
Nu är det väl inte så enkelt som det låter. Det förstår jag med. Jag vet att jag inte kan säga så mycket eftersom det enda jag själv gör är att skriva halvirriterade blogginlägg. Blogginlägg som minsann inte skonar människor från tortyr. Det är inte precis så att det här inlägget kommer att ge Irans befolkning yttrandefrihet, frihet att leva egna liv. Men jag kan trots det inte låta bli. Jag önskar jag kunde göra mer. Förhoppningsvis kan detta inlägget utvecklas till något mer handgripligt, inom inte allt för snar framtid. Jag ville bara lufta mig. Tack.
Sv: ja det kan jag nog fixa. Langa datum och mer info så kan jag kolla. Ring mig, eller skriv mess och be mig ringa så ringer jag.
SvaraRaderaHåller med inlägget though.