sometimes you fade to gray

Jag har en riktig söndag idag. Med det menar jag att jag går runt med känslan av att orken är slut och borta och icke-existerande. För det är den. The look of today är pyjamaströja, mjukisbyxor, rosa/luddiga tofflor och rosa/luddig morgonrock. Frisyren är nyvaken och smink a big NO-NO! Jag parkerade mig i sackosäcken i förmiddags efter att jag hade hjälpt pappa lite och där jag jag suttit tills nu. Har sett Runaway Bride och en till film, som var hyfsad men som jag inte kommer ihåg namnet på. Jag känner bara vilken slödag det här är, och har varit sedan jag vaknade. Jag undrar varför det blir såhär vissa dagar. Jag är inte emo, långt ifrån. Jag är snarare utmattat glad och kär. Utmattad. Precis det rätta ordet att beskriva mig idag. Ut mattad. Urkramad all den sista energin. Den här söndagen används till att bygga upp ett nytt energilager inför den kommande veckan som kommer att vara galen. Jag måste dock påpeka att utmattningen ger biverkningar som kort stubin, irriterat tonfall vid tilltal, zero tålamod och ett godis/matbegär. Plus att min tankeverksamhet ligger vid fryspunkten. Det går inte fort idag måste jag säga. Det blir en tidig kväll. Dagar som denna är jag nästan glad att jag bor där jag bor. Hit är det aldrig någon som kommer och jag kan gå omkring här hemma och sega som en slusk utan dåligt samvete. Tack och lov att det finns musik. Farväl.