Självklart ska jag ha en liten melodifestivalresumé här på bloggen, som öppnas upp med två otroligt snygga pojkar, helt i min smak. Ni har hört det förut men jag tänker börja med att säga att Eric Saade är en fruktansvärt vacker manboy(?), medan låten han sjunger kan diskuteras. Finns det ens något som heter "manboy"?. Angående Saades frisyr så gillar jag den, men enligt min mormor såg det ut som om "han inte har ducshat". Vi går vidare till Ola som precis som vanligt gör ett bra jobb, dock inte min musiksmak. Plus att jag var tveksam till hans sånginsats i början av låten, men det löste sig innan slutet. En snabbis om Peter Jöback är att han alltid kommer att låta som i Kristina från Duvemåla och då spelar det ingen roll om låten är bra. Jag älskar att Björn Gustavsson tog över flygeln efter Salem Al Fakir som för övrigt gjorde en riktigt, och förvånansvärt, bra insats. Det var nästan synd att han inte vann. Darin var också en positiv överraskning och nästan en av mina personliga favoriter. Jag uppfylldes av nostalgisk lycka när jag upptäckte att Pernilla Wahlgrens hade ett bidrag i typisk melodifestivalstil á la Lena PH och Nanne Grönvall, ännu gladare blev jag när hon inte vann. Det gjorde ju Anna Bergendahl, grattis till dig. Du gjorde en bra insats med en hyfsad låt. Jag har hört bättre, men du var definitivt inte sämst.
För övrigt tycker jag att idén med Norge-Sverige duellen var helt suverän. Klockren. Det är alltid lika roligt att höra en massa gamla godingar, trots att det är ett faktum att Norge faktiskt har varit bättre. Men då är ju Erik Saade och Darin snyggare än Alexander Rybak så det jämnar ut sig. Till sist, all ära åt glamrocken som tog Malenas La Voix till nya höjder och visade att det faktiskt är en bra låt. Adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar