Jag tänker inte klart. Troligtvis har jag aldrig gjort det. Skolan börjar imorgon, med den en känsla av vemod. Jag vet inte riktigt. Men jag tror att jag är lycklig. Jag vet vad som gör mig lycklig. Jag har varit lycklig idag. När jag inte var nära att förlora livet av äcklig smärta. Jag borde sova. Måste orka imorgon. Man kan inte träda in i sitt zombie-jag när man har tusen saker att göra. Eller två. Ganska viktiga saker måste jag få lov att säga/skriva till mitt försvar. Jag är omgiven av underbara människor och ögon som bryr sig. Underbart. Jag tror inte att jag skulle märka om himlen ramlade ner, det finns ögon som distraherar mig. Godnatt världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar