skärtorsdag

Idag, för lite mindre än två tusen år sedan hände en del saker. Bland annat detta.

36Jesus gick med dem till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till dem: ”Sitt kvar här, medan jag går dit bort och ber.” 37Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Sorg och ängslan kom över honom, 38och han sade till dem: ”Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig.” 39Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.”40Han gick tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, och han sade till Petrus: ”Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med mig? 41Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning. Anden vill, men kroppen är svag.” 42Sedan gick han bort och bad för andra gången: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” 43När han kom tillbaka fann han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna. 44Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. 45Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: ”Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall överlämnas i syndarnas händer. 46Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.”

47Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar, utsänd av översteprästerna och folkets äldste. 48Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken: ”Den som jag kysser är det, grip honom.” 49Han gick rakt fram till Jesus, hälsade honom med att säga rabbi och kysste honom. 50Jesus sade till honom: ”Min vän, nu har du gjort ditt.” Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom. 51En av dem som var med Jesus lyfte handen och drog sitt svärd, och han slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. 52Då sade Jesus till honom: ”Stick tillbaka ditt svärd. Alla som griper till svärd skall dödas med svärd. 53Tror du inte att om jag bad min fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp? 54Men hur skulle då skrifterna kunna uppfyllas som säger att detta måste hända?”

55Vid samma tillfälle sade Jesus till folkhopen: ”Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Var dag satt jag i templet och undervisade utan att ni grep mig. 56Men allt detta har skett för att profeternas skrifter skall uppfyllas.” Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.

57De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kajafas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats. 58Petrus följde efter på avstånd, ända till översteprästens palats. Där gick han in på gården och satte sig bland tjänarna för att se hur det skulle sluta. 59Översteprästerna och hela rådet sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden, 60men de lyckades inte trots att det uppträdde många falska vittnen. Till sist trädde det fram två 61som påstod att han hade sagt: ”Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen inom tre dagar.” 62Då reste sig översteprästen och frågade: ”Har du inget att svara på deras beskyllningar?” 63Men Jesus teg. Och översteprästen sade: ”Jag besvär dig vid den levande Gudens namn att säga oss om du är Messias, Guds son.” 64Jesus svarade: ”Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta skall ni få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.” 65Då slet översteprästen sönder sina kläder och sade: ”Han har hädat. Vad skall vi nu med vittnen till? Ni har själva hört hädelsen. 66Vad säger ni?” De svarade: ”Han förtjänar döden.” 67Då spottade de honom i ansiktet och slog honom, och några gav honom örfilar 68och sade: ”Visa att du är en profet, Messias: vem var det som slog dig?”