Som alla andra somrar är det inte supermycket aktivitet här på bloggen. Just för tillfället är jag på ett två veckor långt läger, Tonårsbibelskolan. Så himla fint liv! Om tio dagar gifter jag mig och det är så galet svårt att förstå! Vi hörs efter det nån gång. Adjö.
onsdag 17 juli 2013
torsdag 27 juni 2013
det där med semester
Hejsan hoppsan! Jag har semester i veckan, och är hemma hos mina föräldrar. Här är det fullt ös medvetslös med bröllopsplanering och massa andra saker. Kul! Adjö.
tisdag 18 juni 2013
tiden flyger iväg, nästan omärkbart
Alltså. Om jag tänker att det är trettionio dagar kvar till bröllopet så känns det lite som att det är ingen panik alls. Typ, på trettionio dagar hinner man mycket. När jag sedan inser att femton av de trettionio dagarna innebär läger, sju innebär lappis och ytterligare några innebär fläng och resande, då känns det genast lite mer bråttom. Ser dock väldans mycket fram emot allt flygande och farande mellan Övik, Rusksele, Lycksele, Husbonliden, Ullånger, Norrmjöle och eventuellt Björkvattnet. Det blir trevligt, men mycket. Adjö.
söndag 16 juni 2013
gå och lägg mig
Efter en ordentligt flängig helg tar jag lite ledigt. Ska bara diska först. Sen är det natt för min del. Hjälp vad skönt det ska bli! Vi kanske hörs imorgon. Adjö.
fredag 14 juni 2013
DIY: hyllpimp
I måndags när min vän Emelie var här och pysslade lämnade hon efter sig lite överblivna bitar presentpapper. Det var en himla fint papper, så jag ville gärna använda det till något men visste inte riktigt vad. Sen kom jag på det! Hyllan ni ser på bild här nedanför, den har varit full med fläckar som inte går bort (syns inte på bild, men i verkligheten) så jag bestämde mig för att klä in kanterna i presentpapper.
Det här behövdes; penna, limstift, presentpapper, sax och linjal.
Jag började mäta hur bred kanten på hyllan var, sen klippte jag ut remsor i rätt mått ur presentpappret, limmade lite på hyllan, dit med pappret och vips! En ny hylla. Ett tips är bara att titta lite var du skarvar pappret så att skarvarna inte syns så mycket.
torsdag 13 juni 2013
onsdag 12 juni 2013
bästa bokhyllorna
Jag har letat efter svävande bohyllor typ superlänge, så ni kan tro att jag blev glad när jag hittade tre stycken på Åhléns för någon dag sedan. Tycker att det blev helt jättebra med dem ovanför sängen, och jag slipper leta i lådor i förrådet varje gång jag ska ha en bok. Eller okej, har visserligen minst två bananlådor till med böcker, men jag kan i alla fall ha framme de jag använder mest eller inte har hunnit läsa ännu. Adjö
tisdag 11 juni 2013
fredag 7 juni 2013
en liten favorit
Jag älskar förgätmigej. Typ det finaste som finns i blomväg. Fast i och för sig, alla blommor är fina. Eller de flesta i alla fall. Hur som helst, förgätmigej är en favorit, och de på bilden knyckte jag från en park nära där jag bor. Men jag lämnade kvar en hel hög också, så det gjorde inte så mycket, och jag blev glad. Adjö.
tisdag 4 juni 2013
det här med att gifta sig
Det här med bröllop. Himlars kul det ska bli alltså! Idag är det "bara" femtiotre dagar kvar. Känns som en evighet, men jag vet att tiden kommer att försvinna i ett nafs. Pang, så är det dags. Hoppas jag i alla fall.
Jag vet inte hur det är mer er, om ni är vana vid att folk gifter sig eller så. Du kanske kommer skaka på huvudet när du läser vad jag skriver och tänka "så enkelt är det inte". Men jag ska i alla fall berätta hur jag ser på hela giftasgrejen.
Såhär. När jag gifter mig stänger jag ALLA bakdörrar, alla fönster och nödutgångar. Jag har ställt in min hjärna på evighets-mode, jag ska vara med André jämt. Alla dagar. Varje dag. För evigt. Bra dagar. Dåliga dagar. När vi är tjocka. När vi är smala. När vi är pensionärer. När vi har småbarn. När vi måste jobba i massor. När vi är på semester. När vi är trötta och arga och har lågt blodsocker. När vi är solskensglada och pigga och utvilade. I alla väder. Alla dagar.
Det betyder inte att jag kommer att tycka att han är fantastisk jämt (det tycker jag för sjutton inte nu heller). Jag kommer nog bli ganska less ibland, kanske till och med ofta, under perioder. Men grejen är ju att kärlek till stor del är ett viljebeslut. Man måste kanske tycka om varandra på något sätt (och det gör jag, André är min favoritperson i världen), men i längden kan man inte bygga ett äktenskap och ett liv, eller på om man är kär eller inte. För ingen är kär varje dag. Så funkar det inte. Och det är dom dagarna, eller åren, när man inte är kär längre som man får komma ihåg vad man lovade när man gifte sig och kämpa gärnet för det löftet. Alla dagar.
Sen gäller det att sluta leta. Stänga av sökfunktionen. Om jag ville skulle jag säkert kunna leta och så småningom kanske hitta någon som verkar bättre än André. Som kanske är snyggare eller har ett bättre jobb. Men när jag gifter mig tänker jag lägga av med letandet. Jag har hittat min man. Han har fel och brister, men jag tänker för sjutton vara med honom ändå.
Efter tjusjunde juli är det jag och André. Vi har bestämt oss för varandra. Då spelar det ingen roll om han blir gnällig och får kulmage, eller om jag är kär varje dag. Det viktiga är att vi har ingått ett förbund med varandra, ett evigt sådant, vi har lovat varandra, för livet.
Alla dagar blir inte lätta, men alla dagar är det han och jag, OCH GUD! Tack Jesus för det, för att Du kan ge oss kärlek till varandra, eller respekt, eller tillit, eller glädje. Vad som än behövs får vi stå på vårt löfte till varandra, och Ditt löfte till oss. Att Du omsluter oss på alla sidor och håller oss, vårt liv, och vår relation och vårt kommande äktenskap, i Din hand. Tack pappa Gud, Du är bäst. Amen.
Sådärja, det var min inställning till bröllop. Du kanske skrattar ännu mer nu och tänker "vänta bara så ska du få se hur lätt det är". Jag väntar, och längtar, och tror att jag kommer få ett fantastiskt liv! Adjö.
Jag vet inte hur det är mer er, om ni är vana vid att folk gifter sig eller så. Du kanske kommer skaka på huvudet när du läser vad jag skriver och tänka "så enkelt är det inte". Men jag ska i alla fall berätta hur jag ser på hela giftasgrejen.
Såhär. När jag gifter mig stänger jag ALLA bakdörrar, alla fönster och nödutgångar. Jag har ställt in min hjärna på evighets-mode, jag ska vara med André jämt. Alla dagar. Varje dag. För evigt. Bra dagar. Dåliga dagar. När vi är tjocka. När vi är smala. När vi är pensionärer. När vi har småbarn. När vi måste jobba i massor. När vi är på semester. När vi är trötta och arga och har lågt blodsocker. När vi är solskensglada och pigga och utvilade. I alla väder. Alla dagar.
Det betyder inte att jag kommer att tycka att han är fantastisk jämt (det tycker jag för sjutton inte nu heller). Jag kommer nog bli ganska less ibland, kanske till och med ofta, under perioder. Men grejen är ju att kärlek till stor del är ett viljebeslut. Man måste kanske tycka om varandra på något sätt (och det gör jag, André är min favoritperson i världen), men i längden kan man inte bygga ett äktenskap och ett liv, eller på om man är kär eller inte. För ingen är kär varje dag. Så funkar det inte. Och det är dom dagarna, eller åren, när man inte är kär längre som man får komma ihåg vad man lovade när man gifte sig och kämpa gärnet för det löftet. Alla dagar.
Sen gäller det att sluta leta. Stänga av sökfunktionen. Om jag ville skulle jag säkert kunna leta och så småningom kanske hitta någon som verkar bättre än André. Som kanske är snyggare eller har ett bättre jobb. Men när jag gifter mig tänker jag lägga av med letandet. Jag har hittat min man. Han har fel och brister, men jag tänker för sjutton vara med honom ändå.
Efter tjusjunde juli är det jag och André. Vi har bestämt oss för varandra. Då spelar det ingen roll om han blir gnällig och får kulmage, eller om jag är kär varje dag. Det viktiga är att vi har ingått ett förbund med varandra, ett evigt sådant, vi har lovat varandra, för livet.
Alla dagar blir inte lätta, men alla dagar är det han och jag, OCH GUD! Tack Jesus för det, för att Du kan ge oss kärlek till varandra, eller respekt, eller tillit, eller glädje. Vad som än behövs får vi stå på vårt löfte till varandra, och Ditt löfte till oss. Att Du omsluter oss på alla sidor och håller oss, vårt liv, och vår relation och vårt kommande äktenskap, i Din hand. Tack pappa Gud, Du är bäst. Amen.
Sådärja, det var min inställning till bröllop. Du kanske skrattar ännu mer nu och tänker "vänta bara så ska du få se hur lätt det är". Jag väntar, och längtar, och tror att jag kommer få ett fantastiskt liv! Adjö.
onsdag 29 maj 2013
sommar deluxe
Alltså. Det har varit skitvarmt ungefär hela maj. Förutom på måndagarna då jag är ledig, då är det kallt och mulet. Men man ska inte klaga. Tanken är väl att det ska vara vår eller nåt, men det är supersommar. Hoppas bara det håller i sig. Helt till tjusjunde juli. Annars kommer jag att gråta. Snälla sol. Bränn inte ut dig nu så du måste ligga hemma och vila hela sommaren. Adjö.
torsdag 23 maj 2013
mer åt svarta hållet
Min mamma är superduktig med växter, hon har verkligen gröna fingrar. Fram tills nu i vår har jag funderat lite på om jag också kanske har det, så jag tog och sådde lite och grejade. Men allt dog. Mina fingrar är nog mer åt svarta hållet. Det enda gröna är en basilikaplanta köpt på ICA, typ omöjlig att döda. Nu har jag slängt jorden och de vissnande skrumpna växterna i de andra krukorna och ersatt med en planta mynta och en citronmeliss. Grönt och fint än så länge, och luktar gott gör det också. Adjö.
onsdag 22 maj 2013
hungrig efter mer
Jag sitter på kontoret, vid skrivbordet, och längtar efter mer. Tårarna rinner, ungefär som om det rinner över på insidan. Som när man fyller vatten i ett glas, inte häftigt och snabbt, utan spolar sakta, vattennivån höjs och tillslut rinner det helt enkelt över. Så känns det. Samtidigt som jag vill ha mer.
Förstår du? Jag vill ha mer och mer och mer och mer. Mer av kärleken, mer av min älskade Jesus. Det är Han som fyller på mitt glas, mitt inre, som gör att det rinner över, inte häftigt och snabbt, utan lungt och stilla, tills jag en dag bara slås av att jag MÅSTE GÖRA NÅGOT! Det rinner över, det liksom flödar kärlek, samtidigt som det måste ut på något sätt. Innan jag spricker. Spricker av Jesu kärlek och omsorg och varsamhet mot mig, mitt i allt. Det måste ut. Jag måste få ge vidare. Jag längtar efter att ge vidare.
Sån kärlek som flödar över i mitt inre finns inte överallt, den finns bara på ett ställe, den är så värdefull, det kan inte bara rinna över och försvinna ut i ingenting. Den måste vidare. Måste till andra. Så att du också förstår. Så att du också känner samma. Att du bara vill gråta, av tacksamhet, och överflöd av kärlek, gråta till din Jesus.
Förstår du? Jag vill ha mer och mer och mer och mer. Mer av kärleken, mer av min älskade Jesus. Det är Han som fyller på mitt glas, mitt inre, som gör att det rinner över, inte häftigt och snabbt, utan lungt och stilla, tills jag en dag bara slås av att jag MÅSTE GÖRA NÅGOT! Det rinner över, det liksom flödar kärlek, samtidigt som det måste ut på något sätt. Innan jag spricker. Spricker av Jesu kärlek och omsorg och varsamhet mot mig, mitt i allt. Det måste ut. Jag måste få ge vidare. Jag längtar efter att ge vidare.
Sån kärlek som flödar över i mitt inre finns inte överallt, den finns bara på ett ställe, den är så värdefull, det kan inte bara rinna över och försvinna ut i ingenting. Den måste vidare. Måste till andra. Så att du också förstår. Så att du också känner samma. Att du bara vill gråta, av tacksamhet, och överflöd av kärlek, gråta till din Jesus.
bästa mellanmålet
Jag äter supermegamycket smoothies, till frukost och mellanmål speciellt. Har alltid kiwi, banan, mango och bär hemma. Som bas liksom. Det blir världens godaste om man mixar det med lite mjölk. Här käkade jag det som mellanmål tillsammans med lite färsk mango, och eftersom bären är frysta blir smoothien kall och perfekt att ha när man sitter i solen på balkongen och pratar med Gud. Adjö.
kommentarsvar
Nån kommenterade angående bröllopsbilderna att det måste va rätt mycket att fixa. Och jo, om man vill ha det exakt så, då är det nog hemskt mycket jobb. Men det är ju det som är det fina med att bara hämta inspiration, jag behöver ju inte kopiera allt på bilderna in i minsta detalj, utan jag kan ju välja och vraka bland bra idéer och bara göra det jag känner att jag vill och orkar! Fiffigt värre. Adjö.
tisdag 21 maj 2013
dagens tips; bästa bröllopsbloggarna
Jag tänkte dela med mig av två superfantastiska bröllopsbloggar som jag läser typ en miljon gånger om dagen. Såhär mitt i bröllopsplanering och förberedelser är det helt ovärderligt med inspiration och idéer, en riktigt trevlig sysselsättning är faktiskt att sitta och leta bland bilder och bloggar. Detta är mina största fynd, lite vintagestuk, så fina bilder, bra idéer och massa inspiration! Skickar med en hög bilder så ni blir förstår storheten. Hugg in vettja!
Ditt bröllop - www.dittbrollop.se
Vintage Honeymoon - www.vintagehoneymoon.se
färgiga karameller
Mini M&M måste vara bland det finaste godiset man kan äta. Burken blir liksom så färgglad när den står framme proppfull med småknottar i alla färger. Synd bara att de är så goda, den är inte precis proppfull längre, nu skvimpar det mest omkring några enstaka karameller på botten. Behöver nog köpa mer, eller? Adjö.
måndag 20 maj 2013
finaste nya sängbordet
Titta vad jag har fått! Ett nytt sängbord. Det sväljer hur mycket prylar som helst och är hur snyggt som helst. Jag gillar det, och jag fick två, helt gratis, av min fina blivande svägerska. Tänk vilken tur man har ibland. Det andra sängbordet använder jag som soffbord, och det blev också riktigt bra. Kom hem till mig och titta, vettja! Adjö.
lördag 18 maj 2013
det tog bara tre år
Jag är inte speciellt romantiskt lagd, har aldrig liksom velat ha blommor eller sånt. Umgås hellre med mig en dag än ge mig en gullig nallebjörn, typ. Men igår, sjuttonde maj alltså, hade jag och André varit ett par i tre år. Vi brukar inte fira sånt, och det gjorde vi inte igår heller. Jag hade till och med hunnit gå och lägga mig när han ropade att jag skulle komma. Då hade han köpt rosor, tre stycken, en för varje år. Fint va? Nån gång ska ju vara den första, och jag måste erkänna att jag blev rätt glad. Adjö.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)