Alltså. Det finns en sak jag är så SANSLÖST trött på. Att jag bara vill gå hem och dra täcket över huvudet. Pengar. De senaste veckorna har jag av olika anledningar, om och om igen, blivit påmind om hur otroligt viktigt pengar är i vårt samhälle. Jag har funderat över alla tiggare som sitter på våra gator, funderat över Sverigedemokraterna och invandring, funderat över sjuka och arbetslösa, förskollärare och äldreboenden. Och när jag funderat över allt detta så har jag landat i ett och samma, tragiska, svar; pengar. Pengar är ett sånt problem! Ingenting får kosta, ingen får kosta. Allt handlar, alltid om att JAG ska få så mycket pengar som möjligt ner i min ficka så att jag kan köpa ännu en iPhone eller en dyr designerstol, eller en resa, för den delen. Sen har vi ju den FÖRDÖMDA samhällsekonomin. Som styr allt. Alltid pengar. Aldrig människor.
Jag ska tala om en sak för dig. Om samhällsekonomin är tipp topp, medan vi till exempel aldrig har skrivit ut så mycket antidepressiva till ungdomar som vi gör nu, är det verkligen så himla tipp topp då? Om samhällsekonomin mår sådär finemang och min fina bil också, medan förskollärare går på knäna för att orka ta hand om våra barn? Är det verkligen så himla finemang då? NEJ. Blir mitt självklara svar. ÅH. Åh om vi bara lyfte vår blick och såg att alla människor, tiggare, äldre, flyktingar, barn, sjuka och arbetslösa, att alla dom har precis samma känslor, drömmar, samma längtan, som du och jag. Som råkar vara friska och få lön varje månad, som råkar vara födda i ett land med fred. För sjutton! Jag har ingen större rätt än någon annan att ha ett bra liv, bara för att jag råkar vara född i Sverige.
Så lyft blicken Sverige. Eller kanske sänk den? Så att du kan se alla människor som sliter och lider och som faktiskt inte bryr sig om samhällsekonomi eller mobiltelefoner. Som bara längtar efter att ha ett bra liv, i ett land där det är fred, precis som du och jag faktiskt har. Låt de här människorna, tiggarna på gatan, låt de röra vid ditt hjärta. Det gör ont, men det är friskt, jag lovar! Det är friskt att känna med andra, friskt att smärtas när andra smärtar. Jättefriskt, till och med. Mycket friskare än att titta bort, stänga ute och inte låtsats se.
Och snälla du, kom ihåg att det finns bra mycket viktigare saker än pengar. Mycket viktigare saker än att tjäna bra, ha ett stort hus med den senaste inredningen. Saker som kallas människor. Människor. Är. Viktigare. Än. Pengar. ALLA MÄNNISKOR. (oavsett etnicitet, samhällsstatus, märke på köksstolen eller yrke).
Vill du läsa lite sånt som jag har läst, på de här ämnena? Kolla in länkarna.
Om invandring: http://vardagsrasismen.wordpress.com/2014/05/13/sverige-kan-inte-ta-emot-alla-flyktingar/
Om förskollärare: http://www.aftonbladet.se/wendela/familj/article18873819.ab
Om arbetslinjen: http://urplay.se/Produkter/180676-De-obekvama-Underbara-Clara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar