birth of a legend

Jag borde egentligen tillägna ett inlägg fullt med bilder till min kära Jerry. Jessica. Töötingen. Säl. Lille lille. Och allt vad hon heter. Av den enkla anledningen att hon i fredags uppnådde den vuxna åldern av arton år. Grattis säger vi. Men bilder blir det inga. Däremot kan jag nämna några korta ord om saker vi har hunnit uppleva under våran tid som bekanta. Okej lille, minns du tusen sätt att sitta i en tandläkarstol? Efterdaller i låren? Charader med havstema? Jag är så ensam här borta i mitt hörn? Kisse? Hänger pattarna på dig ner? Stackars alla hundar i världen? Kalasen med stort K? Avlutningsmiddagen? Lägren? Alla nätter vi tillbringat i varandras närvaro? Det var tider det, och nu är dom slut. Jaa, faktiskt. För nu är det dags för dig att växa upp. Men var inte orolig, jag kommer efter! Adjö.