fredag 5 november 2010

jag kan vara glad fast jag inte är hemma

Nu är jag i Ullånger. En skjorta, en cardigan och en BH rikare. Inte illa, om jag får säga det själv. Sjukt sunkig dag i övrigt, solarium och gym och städ och äckliga kläder. Inte mycket bloggande dock, men det förstår ni säkert varför. Jag har ju andra vänner än er, nu när jag är här. Adjö.

onsdag 3 november 2010

hur mäter man höjden av egoism

Alltså. Jag går in och läser min egen blogg minst tio gånger om dagen. MINST. Jag lovar att jag är min egen trognaste läsare. Varje gång växer ett hopp om ett nytt inlägg. Men drömmarna krossas snabbt när jag inser att OM det skulle finnas ett nytt inlägg skulle jag vara den första att veta om det. Dessutom finns det inte en ynka liten pyttechans att jag inte redan skulle ha läst det. Det är inte så kul alla gånger, när ens egen blogg är jättebäst och den man helst vill läsa. Adjö.

när man har vacker utsikt från sin säng

Jag läser hemskt mycket chick-lit just nu, jag orkar bara inte fota allt och visa. Men det är Marian Keyes på alla nivåer, hon är min klippa. Jordgloben har hittat en plats och står där snällt och lyser. Precis lagomt mycket så att jag kan ligga i min säng och titta på Australien. Mina fingrar är lite skinnflådda, av gitarrspelande. Men det är inte så farligt, vänta bara tills min nya älskling kommer. Kolla in Barbapappa på golvet. Adjö.

tisdag 2 november 2010

när man kan gilla med varandra

Visst är det underbart när man upptäcker att man inte är ensam i sina konstiga gillanden. Tillexempel älskar jag lukten av böcker, speciellt nya, och det gör finaste Elin med. Frågan är om jag någonsin kommer hitta någon att dela mitt varm-cola-utan-kolsyra-gillande med. Adjö.

star of the county down

Faktum är att ni är fler som tyckte bättre om min gamla blogg. Men det gör ingenting, jag trivs såhär. Idag har jag gjort bort ganska många måsten. Vilket känns skönt. Nu är det bara den där äckliga körkortsteorin kvar. Jag har, lovet till ära, intagit sängläge. Adjö.

måndag 1 november 2010

song of today

berätta hur du gör
berätta hur du gör
det är en känsla som du lämnar
när du vänder bort din blick
berätta hur du gör

berätta vad det är
den där linjen i din hand
berätta vad det är så jag förstår
hur jag ska nå dig
berätta vad det är

det finns dom som åkt till månen
miljarder år av sten
jag har hört hur det berättas
om en säkerhet trots allt
en känsla som är ren

berätta hur du gör
berätta hur du gör
och jag ska utstå all
den ensamhet som följer när du går
om du berättar hur du gör

Berätta hur du gör - Lars Winnerbäck

in your eyes


Nu är den beställd. Ibanez EW35ABE. Jag är alldeles kär nästan och jag längtar. Jag ska guida er till den om ni vill läsa mer. Gå in här och gå sedan vidare till products > acoustic guitars > EW > EW35ABE. Idag har jag körlektion. Adjö.

söndag 31 oktober 2010

spit it out

Vad säger ni om bloggen? Älskar eller inte? Själv har jag inte bestämt mig än. Adjö.

song of today

min älskling har ett hjärta av snö
så skört och vasst som skaren
och det smälter lika lätt som isen i
drinken i glaset hon lämnat i baren

vintern ligger hård över sjön
och ljuset varar bara några timmar
jag ser ut över den vita snön
där månen och stjärnorna glimmar

hennes gröna ögon gör mig matt
hon säger "ta aldrig nånting förgivet"
och vi pratar om var vi ska just i natt
men jag antar att hon menar livet''

min älskling har ett hjärta av snö
som nysnön yr när det blåser
som ett täcke som var och sliter
och rycker och vrider mig i neuroser

om våren så talar hon om höst
hon ser molnen som väntar bakom skogen
sen talar hon med en annan röst
om att alltid vara konsten trogen

min älskling har ett hjärta av snö
så vitt som renaste, lenaste puder
och nu vill hon falla fritt

Min älskling har ett hjärta av snö - Lars Winnerbäck

the south mark

Jag tackar mig själv för att vemod inte är en jobbig känsla i mitt liv. Jag tackar Lars Winnerbäck och Melissa Horn för att de har orden och jag har känslorna. Adjö.

lördag 30 oktober 2010

a pleasant promise

Egentligen har jag haft det ganska lätt genom livet. En mamma och en pappa och en syster, husdjur och tak över huvudet, eget rum och alla släktingar i livet. Inget konstigt liv, inget svårt liv. Inte som för många andra. Andra som är halva nu, andra som saknar människor och saknar ord för sin sorg. Jag är så tacksam att jag inte är en av er. Men alla ni, speciellt du, ska veta att jag tänker på er varje dag och sänder iväg en bön så att ni ska slippa känna er ensamma. Jag kan inte ge er de ni saknar tillbaka, jag kan inte ersätta. Men jag gråter med er, ska ni veta, för jag känner i hjärtat att ni sörjer och hjärtat vill brista när jag tänker på er. Kom ihåg det. Kom ihåg att jag finns här, och andra med. Adjö.

the fairies dance

Idag har jag fyndat och kört bil. Det blev en jordglob, ett par näbbstövlar, två ramar och en bok. Sammanlagt nittio kronor, det tycket jag är bra. Speciellt nöjd är jag med jordgloben. När jag flyttar ska jag ha den på en hedersplats och snurra den och välja ut var i världen jag ska åka. Helt underbart. Ikväll ska jag se en film som går på TV. Hoppas den är bra. Adjö.

fredag 29 oktober 2010

we are the winners

Jag brukar aldrig ha bilder i det här formatet. Men nu har jag det ändå, för att jag älskar den här bilden så mycket och för att jag tycker så hemskt mycket om Rebecka och för att det är såhär vi är. Bilden är oss, personifierade. Du är bäst Becky, du är det. Adjö.

spring in november

Lars Winnerbäck är min vän och det är lovet också. Men inte isen och halkan. Dom behöver vi inte. inte alls. Jag hittade en gammal sommarbild på mig och sötmormor, och en ganska ny bild på vintern. Fina mormor. Vi ska äta pizza idag. Min pojke är desperat. Ibland tror jag inte att han har några andra vänner än mig. Och jag är inte ens hans VÄN, jag är hans TJEJ. Adjö.

torsdag 28 oktober 2010

on every street

Det regnade igår och snart är det lov. Min pojke är fin och jag tror att vi har ringt hundra gånger om dagen den här veckan. Eller kanske fem. Jag gillar mina skor. Men de är inte bra bilkörningsskor. Solen i ögonen och vinden i mitt hår, för att citera Lars Winnerbäck. Och han är intelligent, så det gör vi. Citerar honom alltså. Adjö.

onsdag 27 oktober 2010

song of today

jag skulle kunna leva utan
den där blicken som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden
som vi har när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat
som jag varit med förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns

Om du lämnade mig nu - Lars Winnerbäck & Miss Li

i know who i am when i am with you

Jag hade en hemskt fin dag igår. Massa paket och härliga människor. Arton år gammal, det är inte så dåligt det. Det betyder att jag är vuxen och får göra en massa saker jag inte fick i förrgår. Men än så länge är det mest på pappret. Faktiskt. Hur som helst. En milstolpe. Idag är jag tröttare än tröttast och i stort behov av lov. Två dagar kvar. Adjö.

söndag 24 oktober 2010

louder than words

Nu ska jag gå härifrån. När man tittar runt på internet hittar man så mycket fint att man blir alldeles full av saknad efter sommar och pojke. Det är inte kul. När det är söndag och vinter och höst och snö och pojken är hemma hos sig. Adjö.

just for you

Jag undersökte just besöksstatistiken här på bloggen och insåg att ni faktiskt är några stycken. Jag vet ungefär fem, kanske, men då fattas det ändå en hel hög. Spännande. Vilka är ni egentligen?

we no speak americano

Åh. Det finns inte ord för gårdagen. Nästan precis alla jag tycker om på samma ställe. Jag är så glad och jag var ännu gladare igår. Ni är så fina och ingenting skulle ha blivit bra utan er! Ett speciellt tack till er som åkte långt för min skull, och till Jerry för att vi är bäst. Paketskörden gav bland annat en barbapappa, te, badskum, pennor, skrivböcker, bok, rosa spargris, godisautomat, tre nagellack, örhängen, halsband och en fin affisch. Här får ni lite blandade bilder, dock inte bra. Men nu är min kamera tillbaka. Adjö.