Det var helt underbart att vara hemma. Mest för att jag fick träffa alla saknade människor. Jag hann avverka en hel hög på bara några dagar och det är jag så sjukt glad för. Ibland slår det mig vilken otrolig tur jag har som omges av så många fina fina vänner. Ni är mina älsklingar allihopa, och TACK för att ni orkar med mig! Även fast jag är knäpp och alltid failar på samma saker och tjatar och jag vet inte allt, så lyssnar ni och låtsas som ingenting. Ni är bäst, det vette sjutton vad jag skulle göra utan er! Och som det inte var nog med alla mina gamlingar så ägnar jag varje dag här på Götabro åt nyingar. Så himlarns fin klass jag har. Man nästan dör när man tänker på det. Tack för att ni finns, allihopa! Adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar