Idag har jag och Johanna varit på gudstjänst i Svenska Kyrkan i New York. Det var som att vara en timma i himlen. Ett fantastiskt avbrott från de något kaotiska, extremt högljudda och galna amerikanska frikyrkogudstjänsterna. Ingen som skrikpredikar, ingen som tvingar dig att vråla som en galning, ingen konstant klappar i händerna och inget oväntat som händer. Bara en lugn stund med en välkammad präst som pratar svenska och den blomstertid nu kommer. Helt underbart skönt. Ett andningshål. Adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar