Jag har inte kommit på den själv. Så jag ska inte ta åt mig äran. Det är en av Niotillfems läsare som är den geniala. Men jag tycker också att det var fint att tänka. Så jag kör copy paste.
"Jag tror nog att det är så, att när man helt plötsligt saknar någon sådär mycket att det gör ont, så är det nog för att den man saknar saknar en lika mycket tillbaka. Kanske inte så mycket till tröst, men det är ganska fint att tänka så."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar