Tjorven blev 13 år. Jag minns första gången vi såg henne. Linnéa var två år och kröp nästan in i kattburen för att få henne att komma ut. Jag tyckte att hon skulle heta Gosan eller Vitnos. Hon blev buren, släpad och fasthållen av Linnéa. Ända sen dess, i december år 2000 har Tjorven, som hon tillslut fick heta, varit så självklar i våra liv. Jag har gråtit på henne, blivit väckt av henne och pratat med henne. Hon har suttit på tangentbordet eller läxorna. Hon har varit borta i veckor. Hon har kommit tillbaka. Hon har känt tre hundar. Hon har varit i fjällen och i södern. Hon var så himla speciell. Världens socialaste och finaste katt. En sån självklar del av hemma, av livet. Nu finns hon inte mer. Hon blev tagen av en kungsörn. Jag vet att hon var en katt. Men inte vilken katt som helst. Hon var en familjemedlem. Jag är så himla ledsen. Jag trodde nog aldrig att det skulle hända. Men nu har det hänt och jag hatar det. Hejdå Tjorven. Du är min favorit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar