let's leave this behind

Nu är det dags. Årets sista middag ska snart lagas. Imorgon är det dags att börja om, trots att jag inte känner mig så hemskt motiverad. Hur som helst, så spelar det ingen roll. Nu är det dags att ta sig i kragen. Hitta tillbaka. Börja om på nytt. Jag hoppas att du lyckas med allt du vill ta dig för under det nya året. Själv har jag Gud så jag är inte orolig. Adjö.

this year i have, extended version

Januari.
I januari fyllde Sandra sjutton år och min lillasyster elva. Det var en massa snö och många dagar tillbringades nere vid älven. Vi grillade en massa korv och hela klassen bråkade med vår naturkunskapslärare. Jag blev kär i Jonas och träffade Danny på Duvan Cup. Jag var med på en hel idrottslektion.

Februari.
I februari åkte jag och min cellgrupp till fjällen. Vi hade med oss skotrar och en massa mat som vi åt undertiden vi förfrös oss. Mattias och Jonte kom och hälsade på från Småland. Adrian fyllde nitton år.

Mars.
I mars minns jag inte riktigt vad jag gjorde. Jag antar att det var någon gång runt den här tidpunkten som jag blev bjuden på balen. Jag åkte på sportlovsläger i Ammarnäs.

April.
I april var vi i fjällen under påsk tillsammans med bror och brorsdöttrar. Det var klarblå himmel och väldigt vackra solnedgångar. Jag tror att det var någon gång runt den här tiden som jag träffade Nico och hade på mig linser för första gången.

Maj.
Första maj firades som vanligt i Vilhelmina. Där pratade vi mycket om bön och jag fick ett löfte av Gud. Senare i Maj åkte vi ner till Ullånger och tittade på Wibergs nya hus och gick på bröllop och semestrade vid kusten.

Juni.
I juni gick jag på bal i vacker klänning och fantastisk frisyr. Det blev sommarlov och Jonas flyttade till Umeå. På Lappis fick jag ännu ett löfte från Gud och på midsommar var vi i fjällen med blomsterkransar av förgätmigej.

Juli.
I juli var vi nere hos mormor och morfar i Dalsland. Blixten slog ner och vi träffade en fiskmås på båten i Hunnebostrand. Alla kusiner kom och hälsade på och jag sjöng tillsammans med morfar på Stenungsögården. Sedan åkte vi ner till Erlandstorp och åt körsbär innan vi tog en semestertur förbi Gränna och Vadstena. Det var också i juli jag upptäckte den fantastiska knutfrisyren som skulle komma att dominera en stor del av min höst.

Augusti.
I augusti köpte jag ett par neonrosa lackpumps och målade mitt rum vitt. Jag jobbade inom äldreomsorgen och var ensam hemma i några veckor. Maria och Sofia kom och hälsade på och M stannade i flera dagar. Vi åt chokladfondue och åkte båt.

September.
I september sökte jag till körslaget och plockade blåbär. För andra året i rad åkte Julia med på församlingslägret som denna gången var i Hemavan. Fjällen var höstigt vackra och vi fick leriga skor. I september tog det slut mellan mig och Jonas, jag var med på den första ”Säker Tjej” träffen och köpte en ny mobil. Danny åkte tillbaka till Texas.

Oktober.
I oktober var jag på bröllop och hela släkten var samlad. Vi åkte ner till Dalsland och firade morfar som fyllde 70 år. Jag åkte och hälsade på Sandra och Nico och försökte tänka på annat. Jag och Jessica firade våra sjuttonårsdagar med maskerad där vi fick besök av både Fantomen och Rosa pantern. Jonatan fyllde arton år och vi firade honom med en lyckad överraskningsfest.

November.
I november fotade jag nästan ingenting. Jag tillbringade en massa tid med gitarren och skidisar.

December.
I december fick jag en ny kamera och Sandra kom och hälsade på. Jag höll i en ungdomssamlingens tjejkväll. Jag och Alexander bokade biljetter till en Eric Clapton konsert. Fanny var min lucia och i början av jullovet isolerade jag mig hemma. Akka kom hem från Umeå under jul så julafton tillbringades hos dem och hemmavid. Under mellandagarna kom moster upp med hela sin familj, bror och brorsdöttrar kom och hälsade på precis som gamla idbäcksbor. Nyår tillbringas med familj och jag klippte lugg.

Allmänt.
Våren var hur bra som helst medan hösten har varit lite jobbigare. Jag har tillbringat väldigt mycket tid i Lycksele, under våren hos Jonas och under hösten hos Sandra och skidisar. Under året har jag lärt känna många nya, fantastiska människor. Ingen nämnd, ingen glömd. Jag har skrattat tusen mycket och gråtit en skvätt eller två. Jag har haft bästa vänner, slutat ha bästa vänner och fått tusen bra vänner vänner. Jag har tagit upp gamla kontakter och tappat några. Jag har fått en gitarr och sjungit mycket och hittat massa ny musik. I början av våren hade jag min första sånglektion.

Ny musik
The Weepies, John Mayer, Miss Li, Lars Winnerbäck, Grayson Capps, Melissa Horn, The Format, Aberfeldy, Belle and Sebastian

you will never be forgotten

Dagens dilemma är huruvida jag ska göra en årsresumé här på bloggen, eller inte? Och om jag i så fall ska skriva eller om jag ska lägga in bilder? Jag vet inte riktigt. Har inte bestämt mig än. Det har varit ett så händelserikt år med saker jag absolut vill komma ihåg. Men också med sådant jag helst skulle vilja glömma. Jag ska fundera ett tag och sen ser vi vad som händer. Adjö.

song of today

when I lost faith, you believed in me

when I stumbled, you where right there

for every act of love you've done, I owe you one

whenever the road is too long

whenever the wind is too strong

wherever this journey may lead to

I will be there for you

I will be there - Jessica Andrews

longing for endless summer

Jag sitter och tittar på en massa sommarbilder och drömmer mig bort till en värld utan bomullssnö och kyla. Fastnade vid en av bilderna från balen, jag ser hemskt kär ut. Det var grejer det. Jag längtar tills jag får använda klänningen igen, och vara sådär fin i håret och allmänt glad och somrig. Det ni.

song of today

what if you were left with a stone cold heart?

and you were all alone and just falling apart?

would you rise again? would you rise again?

what if hope was lost for a hundred days?

and you feel that life was just slipping away?

would you rise again? would you rise again?

What if - Cookies 'n' beans

quote of today

"Två själar hade mötts och visat varandra kärlek och respekt. Själen har inget kön, själen ser inte till världslig makt. En människas själv svarar bara på medmänsklighet och kärlek."

utdrag ur "Bortom stjärnan" av Elisabet Nemert

call that a wake up

Nu är det bäst att ni håller i er. Jag ska nämligen berätta något sensationellt. Det är såhär, att jag har haft mobilen avstängd hela dagen, har det fortfarande, och planerar inte att sätta på den under dagen. Så obeskrivligt skönt. Jag tror att det var tusen år sedan sist detta hände.

(ursäkta ordvitsen i rubriken)

congratulations my love

photo by Juan-Carlos Hernández

song of today

and blame postmodern things I can't relate

like summer camp and costal states

like alcohol and coffee beans

dance floors and magazines

I think it's safe to say I've only got myself to blame

but boys in swooping haircuts are bringing me down

taking pictures of themselves

I never finish phrases, I misspell

open arms are prison cells

when I said "I hate what I've become"

I lied, I hate who I was

so when you start to wonder

about the pain in my throat

then you ever, no ever, ever speak

for someone you don't know

Dog Problems - The Format

it snows cotton

Julafton var tusen mysig, lite farmor och farfar och sen bara hemmavarande. Riktigt skönt. Julklapparna innehöll fem olika böcker, kamerastativ, pengar, badskum, gitarrställ och massa annat smått och gott. Jag är nöjd i alla fall.

Idag har vi varit ute och åkt madrass i bomullssnö. Nu är det bra musik i öronen och väntan på släkt. Adjö.

i am a movie star

kind of wierd, i think

Jag har precis upptäckt en sak. Alla bloggar jag läser tar "jullov" nu. Det tycker jag är lite konstigt, om jag ska vara ärligt. Jag kan förstå att man tar ett bokstavligt lov om man jobbar med bloggen. Men sånna som jag, som bara skriver för att det är roligt. De förstår jag inte riktigt hur de kan ta lov. Faktiskt. Bloggande är ju inte roligt om det blir ett tvång. Och om det inte är något tvång borde man väl inte känna sig tvingad att tala om att man tar bloggpaus. Om man nu inte absolut vill. Jag vet inte, det var bara en liten åskådning. Hur som helst så tar jag inte jullov från något annat än skola och möjligtvis lite mobiltelefon. Adjö.

workin' half past seven to halv past four

Nu är det färdigjobbat för min del, för den här gången. Ni kan tro att det är roligt, tanter och farbröder är väldigt underskattade. Imorgon är det jul och idag är jag däckad som en död säl. Jag har inte så mycket intressant att skriva, så det är väl lika bra att jag inte skriver alls. Och hörru August, du får allt sjå dig med julbilder tills det är jul. Alltså imorgon, eller juldagen. Beroende på morgondagens stressighetshalt. Adjö.

just because it is doesn't mean it should be

Igår såg jag en dokumentär om en studentförening i Iran som kämpar för demokrati. Jag måste säga att jag blev riktigt chockad, jag hade ingen aning om att Iran fungerar som det gör. Jag visste inte att man fortfarande stenar människor och hugger av deras händer som straff. Jag visste inte att regimen kontrollerar allt. Nu kan man väl inte säga att jag vet så mycket egentligen, min enda källa är ju gårdagens dokumentär. Men filmerna på människorna som stenades, som fick kroppsdelar avhuggna, de gör mig så frustrerad. Vi i väst påstår oss kämpa för mänskliga rättigheter. Vi sägs jobba utifrån principen; alla människors lika värde. Gäller inte det iranier, eller ska vi begränsa oss till lilla Sverige?

Jag menar, vi borde ju kunna göra något. Om jag inte har helt fel så har västvärlden väldigt stora handelsförbindelser med Iran. Använd dem för att sätta krav. Hur kan vi handla med ett land som praktiserar motsatsen av vårt lands värderingar?

Nu är det väl inte så enkelt som det låter. Det förstår jag med. Jag vet att jag inte kan säga så mycket eftersom det enda jag själv gör är att skriva halvirriterade blogginlägg. Blogginlägg som minsann inte skonar människor från tortyr. Det är inte precis så att det här inlägget kommer att ge Irans befolkning yttrandefrihet, frihet att leva egna liv. Men jag kan trots det inte låta bli. Jag önskar jag kunde göra mer. Förhoppningsvis kan detta inlägget utvecklas till något mer handgripligt, inom inte allt för snar framtid. Jag ville bara lufta mig. Tack.

the stars has turn to gold

tell me what to write when everything has been written. tell me who to give my tears to when everyone has been cried for. tell me what's left.

themesong of today

Sen en tid tillbaka har jag varit tom

och försökt hitta spår som leder rätt

Ja det finns så mycket måsten

att vara bra på det man kan

och mitt i allt så ska man vara sann

Jag ändrat i mitt rum, köpt nya möbler

och samlat damm på min gitarr

För allting jag skriver blir ändå för kort

Och allt som är bra med mig

har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär

och insett att jag måste börja om

Ja jag har kämpat för en plats

som passar både här och där

Men snart ska jag hitta den jag är

Sen en tid tillbaka - Melissa Horn

quotes of today

"Fy Fläsk"

"Det var ju av ren godhet"

- Anonym

girls of today

Fanny och lugg. Det är grejer det.