to NOT do stuff

Jag drar ut på det. Jag riktigt känner hur jag undviker skrivbordet och drar ut på tiden och ooooj. Nää. Hur jobbigt det än känns så måste jag gå och göra historia nu. Bajs på det. Halleluja och amen för 70% choklad. Det räddar mitt liv. Tragiskt nog är det beroendeframkallande. Bajs på det. Eller egentligen inte. Det finns värre saker att vara beroende av.

givin' me some time

Back to reality och allt vad det heter. I mitt fall läxor. Historia i form av källkritisk granskning, geografi i form av exkursion och textläsning, svenska i form av textläsning, matte i form av räkna räkna räkna. Det ni. Det är inte dåligt. Jag kommer att tvingas att planera min vardag, ge den lite struktur. Annars kommer allt att gå år pipsvängen. Ska i alla fall försöka att göra historian och svenskan ikväll. Då kan jag ägna morgondagen åt matte och geografi, halva geografin sparar jag till nästa vecka. Jag ska nämligen bort i helgen och onsdag är det Säker Tjej-träff på Mysak. Yees. Det var det. Nu har jag planerat min vardag. Bloggläsning är vad som väntar. Adjö.

when reality keeps you awake

Ni anar inte vad jag gjorde inatt! Nej. Jag trodde det. Därför ska jag tala om det. Jag träffade ERIC CLAPTON!!!!!! Det ni. Jag är tusen miljoner kär i honom för han är helt klart världens trevligaste. Plus att han ser bra ut och gör grym musik. Vi träffades på kyrkan, han är nämligen på besök i Sverige. iiiiiih. Skrik. Han sa att jag ska maila honom, vi blev värsta polers och allt var fantastiskt och underbart och fabulöst! Tills jag vaknade imorse. Det var nämligen en dröm. Himla skit. Så att säga. Ibland är det fruktansvärt irriterande att vakna. Men det var en mycket angenäm dröm. Trevligt att träffas Eric, om du läser detta ska du veta att jag tror att du är minst lika trevlig i verkligheten och du är välkommen att maila mig. Det är bara att kommentera så jag vet att du har läst sen hör jag av mig till din manager. Vi connectade på en gång, du och jag. Synd bara att du är lite gammal. Adjö.

movie of today

Min absoluta favoritfilm i hela världen är A Love Song for Bobby Long. Den utspelar sig i New Orleans och John Travolta och Scarlett Johansson spelar huvudrollerna. Filmmusiken är fantastisk, skriven av bland annat Grayson Capps, och jag bara älskar hela känslan i filmen. Helt underbar. Ska se den nu.

just about time

Helgen har bestått av kantarellplockning och fisk i fjällen. Måste säga att det var över förväntan. Jag har precis beställt lite kläder på ellos och ska snart gå ner och fika. Måste bara uppdatera mig i bloggvärlden. Min lilla mormor undrade var bilderna på min nya säng m.m. var. Svaret på den frågan är; i kameran. Har inte orkat ladda över några bilder på sistone. Hur som haver så är jag tillbaka nu. Äntligen. Adjö.

i feel free

Jag glömde att tala om att det inte blir något bloggande i helgen. Jag ska nämligen till stugan och tyvärr äger jag inte någon bärbar. Men men ni får klara er utan mig imorgon så hörs vi på söndag kväll. Ha en superhelg. Adjö.

not sure where to go

Jag älskar det faktum att min nya säng är underbart skön och att mina nya gardiner får mitt rum att kännas mysigt. Jag älskar mitt rum. Ska snart gå och lägga mig i min nya sköna säng och läsa Eric Claptons självbiografi, som verkligen är att rekommendera. Den är hur bra som helst. Hundra tack för lånet Alexander.

Förra veckan hörde jag en väldigt bra predikan om att inspiration måste komma före instruktion. Sedan dess har jag funderat väldigt mycket på det och kommit fram till hur rätt det är. Börjar man att kommendera och tala om för människor hur de ska göra så gör de ofta tvärt om. Då fungerar inspiration mycket bättre. Tack för alla superbra predikningar Josef Häggblad. Adjö.

everybody knows i'm here

Jaha. Nu var det en ny dag med ny möjligheter. Väckarklockan ringde klockan tjugo över sju. Men inte gick jag upp då inte. Nej, jag fortsatte sova eftersom det faktiskt är sovmorgon. Det slutade med tt uppstigningen skedde ungefär två timmar senare. Nu blir det frukost och sen är det dags att pallra sig till skolan för matte och samhälle. Det gillar vi. Inte matten, men att det bara är två lektioner. Frukost var det. Jag hör av mig senare, antingen innan eller efter jag har kommit hem. Adjö.

we need some perspective

Jag är lycka. Tack för en underbar kväll. Ursäkta dagens dåliga uppdatering, men jag har haft bättre saker för mig. Faktiskt. Åter till kvällen. Den var välbehövlig, för alla - tror jag, och jag kan inte säga annat än att jag känner mig hedrad. Jag vet inte vilket annat ord jag ska använda. Det är bra. Nu ska jag återgå till mina underbara vänner. Sovmorgon imorgon är något som vi tycker om. Godnatt världen.

thought of today

Mycket skulle inte vara mycket om man inte kunde jämföra med lite.

something about books

Idag under svenskan insåg jag en sak. En av anledningarna till att jag älskar böcker är att de innehåller de innehåller människor. I böcker kommer man åt människors allra innersta. Så är det inte någon annan stans.

my love, my love

Ovan: Jag och Alex gitarr är söta.

Mitten: Jag och Maddo är söta.

Nedan: Jag och Sandra är söta.

Bilderna är från igår. Gitarren är Alexanders och bilden är suddig. Men det gör ingenting eftersom det är tanken som räknas. Idag har tillbringats med Sandra och andra. Lukas är min vän och man får använda mat-mutor. Grattis skall vi säga till världens sötaste Sofia som blir sjutton idag. Kursen Samhälle B kommer att bli hur rolig som helst och imorgon ska jag sova på Brännbergsvägen 29C. Tjejkväll är vad som komma skall. Det tycker vi om. Adjö.

iliinas tips för den perfekta deppiga aftonen, alldeles alldeles ensam

- stäng in dig på ditt rum och kom ihåg att du är alldeles ensam där. Glöm inte bort att låsa så att ingen
   kommer och stör.
- stäng av mobilen och sitt och vänta på att den ska ringa. Att den inte gör det kommer garanterat att få
   dig att känna dig helt övergiven.
- lyssna på den sorgligaste musik du vet och tänk på hur ensam du är. Mina favoriter är Michael Bolton
   och den självklara Bridget Jones-klassikern "All by my self".
- gräv ner dig under täcket och tänk på hur ensam du är som ligger där SJÄLV. och frys, det är jättebra.
- lista allt som har gått dåligt under dagen, eller senaste månaden. (allt ifrån fel krydda i maten till
  felstavade ord i blogginläggen)
- sätt dig i ett fönster och skriv svårmodig poesi medan du tittar på regnet.
- se på en riktigt tårdrypande och romantisk film, tillexempel The Notebook. Glöm inte bort att du sitter
  där alldeles ensam.
- Ät. Ben&Jerry's och choklad är effektivast. Beklaga dig sedan över att du kommer att bli tjock
  utan att någon kommer att märka det.
- Gråt. Det fungerar garanterat bäst. Är livet så kasst att du måste gråta så är det väl klart att det är synd
  om dig!!
- Sist men inte minst, kom ihåg att du är ensammast i världen.

Lycka till!

to feel life

Jag läste precis Egoinas blogg. Hennes pojkvän har gjort slut med henne och idag skrev hon att ibland känner man verkligen att man lever. Att ibland känner man ingenting och ibland känner man allting. Så är det verkligen. Jag känner ofta och mycket. Att känna är en del av allt som är jag. Att känna och att fundera. Jag är en riktig kännafundera-person. Jag tror att man mår bra av att tillåta sig själv att känna. Kanske inte allt för mycket. Men oftast. Man måste få må dåligt ibland och ibland måste man få galna sig och hoppa upp och ner skrikandes av glädje. Jag rekomenderar det sista. Men ibland har jag bara stunder då jag riktigt känner att "Nej. Nu behöver jag må lite dåligt och tycka lite synd om mig själv och gråta en liten skvätt". Sådana kvällar gosar jag till det riktigt ordentligt så att deppigheten blir helt perfekt.

today is all we have

Tidig morgon. Men det gör ingenting. Det var underbart att komma tillbaka till skolan. Konstigt, jag vet. Men så är det. Jag älskade att träffa alla igen. Dagen var kort och bestod bara av information så ungefär klockan tio bar det av till stora Lilla Bagis för fika med folket. Sedan dess har vi suttit hos Alexander i hans fina lägenhet och spelat på hans fina gitarrer och lyssnat på fin musik. Det gillar vi. När vi gick därifrån hade jag en skriva och en bok mer än när jag kom dit. Jag gillar att han har bra musiksmak och gärna lånar ut sina skivor till fattiga jag. Nu ska jag på Dollar med Sandra och Maddo. Bloggandet sker på Brännbergsvägen 29C med hjälp av Sandras dator. Adjö.

tomorrow starts agen

Nu ska jag gå ner och fika. Det är dags att börja förbereda sig mentalt inför morgondagen som betyder skola. Det känns faktiskt rätt skönt, men det lär jag ångra om några dagar. Kvällen kommer att tillbringas tillsammans med mitt anteckningsblock och underbara The Weepies. Det finns inget bättre än att somna till deras texter. När man lyssnar på dem behöver man inte tänka. Då tänker man deras texter och texterna är ens tankar. Allt smälter ihop. Något jag behöver ibland. För att vila min trötta hjärna från filosofiska funderingar. Godnatt världen.

song of today

Världens kanske mest underskattade sång.

Du vet väl om att du är värdefull

att du är viktig här och nu

att du är älskad för din egen skull

för ingen annan är som du

i know that it's time

Kom hem för nästan en timma sedan. Natten har tillbringats på husbåten med en mängd olika människor. Majoriteten av dem trevliga. Eller vad säger jag. Alla var trevliga. Vår färd började lite problematiskt när fartyget vi skulle åka från land till husbåt med inte riktigt fungerade som det skulle och vi blev fast på älven utan åror. Så kan det gå. Med vanlig handkraft (se bild) och lite motorhjälp tog vi oss dock över utan större skador. Väl framme blev det att sitta och andas in röken och vänja sig vid svidandet i ögonen. Ännu senare in på natten blev det bastu och bad i älven. Nådigt kallt kan jag tala om. Ännu senare in på natten blev det mysiga konversationer i sängar som inte var dubbelsängar. Bajs på dig Anton. Du vet inte hur en dubbelsäng ser ut. Klockan tolv ska jag på möte och klockan fem i eftermiddag är det årets surströmmingsmiddag. Eller, det är tänkt att det ska vara det och det är det för vissa. Själv håller jag mig till mat som inte är rutten. Adjö.

to say goodbye

Att ta farväl är det värsta jag vet. Även om det är ett varm och kärleksfullt farväl med förhoppningar om att ses igen. Ett farväl är alltid ett farväl. Jag tänker ofta på detta, speciellt de senaste dagarna har det legat och skavt inom mig. Jag är medveten om att jag under min livstid kommer att tvingas utstå många svåra avsked. Det får mitt hjärta att värka. Mest över de farväl som är för evigt. Jag vill inte. Jag bär så många av er i mitt hjärta, och med åren kommer det att bli ännu fler. Vetskapen om att jag någon gång kan komma att behöva säga ett sista ord till er får mig att gråta. En tår för var och en av er som väljer att gå en annan väg. Jag önskar att evighetsfarväl inte existerade. Men jag vet att jag tjänar på att vara realistisk. Vissa av er kommer jag att gå bredvid tills vägen tar slut medan andra kommer att gå sina egna vägar. Det är för er, vi som går skilda vägar, mitt hjärta värker och mina tårar faller. För att slippa säga det där sista ordet tänder jag ett ljus. Ett ljus för varje hjärta.

with hurting feets

Dagen har tillbringats i Lycksele där det var En dag på Stan. Inte så mycket att hurra över måste jag säga. Men det var trevligt. Jag har invigt mina rosa pumps och fått höra både ris och ros om dem. Inte nog med det så har jag fått skavsår. Men det var det värt. Fanny har träffat Jonas för första gången och halleluja, han blev godkänd. Nu kan jag äntligen andas ut. Hon tyckte att han var snäll och hon pratade med honom hela tiden. Han borde känna sig smickrad. Lycka är också att jag har träffat en massa mysiga människor idag. Bland annat Jennifer, Sara och Alex. Vilka var väldigt längesedan. Trevligt. Ikväll blir det logmöte och grillning. Något jag ser fran emot. Adjö.